1. Välj lämpliga skogsvårdsåtgärder och rätt tidpunkt

Åtgärder som vidtagits eller inte har vidtagits i skogen har en stor inverkan på skogsbrukets lönsamhet. Genom ändamålsenliga åtgärder som vidtas i rätt tid skapas förutsättningar för produktiviteten och skogarnas mångfald. 

Skogsbrukets lönsamhet kan påverkas till exempel genom att välja ett lämpligt förnyelsesätt för skogen och en lämplig tidpunkt samt ett lämpligt trädslag som odlas. Vid skogsförnyelse lönar det sig att använda förädlade plantor. Lönsamheten kan också förbättras genom att investera i gödsling av skogen och trafikförbindelser. Det är också viktigt att beakta naturens mångfald i skogsarbetena. 

Plantskogsvård är en av de viktigaste skogsvårdsåtgärderna som kan förbättra skogsbrukets lönsamhet. Fördröjningen av nödvändiga skogsvårdsarbeten skadar lönsamheten. Försummelse av plantskogsvården och gallringen av ungskog bromsar upp skogens tillväxt och ökar till exempel risken för snöskador. Utöver dessa är det mer arbetskrävande och därmed dyrare att utföra fördröjda skogsvårdsarbeten. 

Genom en tillräckligt kraftig gallring av plantbeståndet som utförs i rätt tid uppnås betydligt större rotprisinkomster i framtiden jämfört med att lämna arbetet ogjort. Enligt Naturresursinstitutet leder en satsning på en euro på plantskogsvård på lång sikt till en ökning av rotprisinkomsterna med i genomsnitt 3 euro.
 

Inkomsterna från virkesförsäljningen kan fördelas på olika år. Bild: Risto Mulari
 

2. Bättre lönsamhet med skatteplanering

Virkesförsäljning beskattas som kapitalinkomst: skattesatsen är 30 procent upp till 30 000 euro och skatten på den överskridande delen är 34 procent. I beloppet av den årliga inkomsten beaktas förutom skogsinkomsterna även skogsägarens eventuella andra kapitalinkomster. Vid virkesförsäljning kan man få förskottsbetalning strax efter köpet. Virkesdrivningen och den resterande betalningen kan genomföras först under de följande åren. Detta kan vara till fördel, eftersom kapitalbeskattningen kan lättas när inkomsterna fördelas på olika år. Således lönar det sig att beakta betalningstidpunkten för virkesförsäljningen i skatteplaneringen. 

De årliga skogsinkomsterna kan också fördelas på flera år genom att göra utgiftsreserveringar. Med utgiftsreserveringen kan du överföra en del av inkomsterna från skogsbruket till kommande års utgifter. Med andra ord beskattas utgiftsreserveringens belopp först under de kommande åren när du intäktsför det. 

Skogsbruket är förknippat med många olika kostnader, varav en del kan dras av från skogsinkomsten. För den som vårdar sin skog på egen hand uppstår överraskande stora avdragsgilla kostnader. Kostnader uppstår också för dem som enbart koncentrerar sig på administrativa uppgifter i sina skogar. Till exempel försäkringar och resekostnader och utbildningar i anslutning till skogsärenden är avdragsgilla utgifter som påverkar skattebeloppet och därmed lönsamheten. 

Skogsavdraget är ett betydande sätt att lätta på den årliga skogsbeskattningen. Skogsavdraget gäller fastigheter som har anskaffats genom köp 1.1.1993 eller senare. Skogsavdragsgrunden höjdes från 60 procent till 75 procent i början av året, varvid dess betydelse i skatteplaneringen ökade ytterligare.
 

​​​​​​​

Det finns många olika alternativ för generationsväxling av skogsfastigheter som det lönar sig att jämföra. Bild: Skogscentralen
 

3. Planera skogsbruket långt in i framtiden

Skogsbruk är långsiktig verksamhet där en del av investeringarna ger resultat först för kommande generationer. Inom skogsbruket liksom i annan företagsmässig verksamhet lönar det sig också att beakta följande verksamhetsförutsättningar för skogsägare. Ofta lönar det sig att överföra skogsegendomen till följande generationer redan under skogsägarens livstid. Detta ger möjlighet till betydande skattebesparingar och många andra fördelar.  

Vid en planmässig generationsväxling av skogsegendomen tryggas skogsbrukets lönsamhet och ägandets meningsfullhet även för den som fortsätter med skogsbruket. Det lönar sig att undvika splittring av skogsfastigheter och det är bra att överlåta skogarna till en så liten ägargrupp som möjligt – gärna till en ensam ägare, vilket möjliggör ett entydigt beslutsfattande. 

Om skogarna byter ägare först genom arv kan det i vissa fall orsaka svårigheter för arvingarna. Om arvsskatten faller på betalning kan arvingarna i värsta fall bli tvungna att göra alltför stora avverkningar eller till och med att sälja skogsfastigheten mot sin vilja. Detta är typiskt i situationer där arvet till största delen består av fast egendom som långsamt omvandlas till pengar. Det lönar sig att försöka förutse sådana situationer och förbereda sig på dem i tid.