Älgskador kan förebyggas genom val av trädslag och jakt

Hurudana skador orsakar älgarna i skogarna?

Älgar orsakar betydande skador särskilt i plantbestånd och unga skogar. I vårtbjörkbestånd bryter älgarna plantornas stammar och äter trädtoppar och löv. Detta orsakar kvalitetsskador på träden och försämrar trädens tillväxt på grund av att trädens lövverk går förlorad.

I tallbestånd bryter älgar trädstammar, äter barr och bark från topparna samt gnager också på barken i de nedre delarna av trädstammen. Till följd av detta uppstår det krökar, barkskador och tillväxtförluster i träden. 
I äldre skogar äter älgar både granbark och tallbark. Detta försämrar stammens kvalitet och utsätter i synnerhet granar lätt för rötskador.

Kvalitetsskadorna syns senare till exempel i stockarna och försämrar värdet på träden.

Skogsägarna anmäler årligen älgskador på cirka 1 500 hektar. Årligen betalas uppskattningsvis cirka en miljon euro i ersättningar. Det är dock viktigt att notera att de verkliga skadorna är betydligt större än de som har ersatts. En del av skadorna förblir helt oupptäckta och en del överskrider inte tröskeln för ersättning. Dessutom betalas ersättningar endast till privata skogsägare.
 

Älgskador i talldominerade plantbestånd sker under vintern då älgarna kan äta upp plantbeståndet helt. Bild: Juho Kokkonen
 

Med vilka skogsvårdsmetoder kan skogsägarna minska älgskadorna i sina skogar?

När det gäller att förebygga älgskador är det viktigt att välja trädslag som lämpar sig för ståndorten och lämpliga skogsvårdsmetoder. Det lönar sig att förnya karga ståndorter med hjälp av kraftig markberedning och sådd som kompletteras med den naturliga plantsättningsförmågan. På så sätt uppstår rikligt med plantbestånd som inte blir odugligt för odling trots älgbete. 

Vid plantskogsvård lönar det sig att hålla stamantalet av de träd som odlas så högt som möjligt så länge som plantbeståndet löper större risk för skador, det vill säga tills de är upp till cirka fem meter höga. På så sätt fördelas betesskadorna som älgarna orsakat på ett större antal plantor. I tallbestånd bör man dock hålla lövslyet under kontroll. Det lönar sig att lämna kvar en del oväsentliga buskar och risväxter som älgarna tycker om att äta i plantbeståndet för att skona de värdefulla trädplantorna. 

Det lönar sig att välja trädslaget som används för skogsförnyelse framför allt enligt ståndort och inte enligt hjortdjursbeståndets storlek.  På basis av ståndorten fastställs närmare åtgärder, såsom förnyelsemetod eller eventuellt annat skydd.
 

Vilka andra metoder än skogsvård används för att förebygga älgskador?

Det effektivaste sättet att förebygga älgskador är jakt, i synnerhet stamvårdande jakt som riktas till skadeområdena. När älgmängderna regionalt hålls i balans minskar betestrycket i skogarna.

Det lönar sig också att behandla trädplantorna med avskräckningsmedel, vilket hjälper till att bekämpa älgskador. Avskräckningsmedlet som sprids ut i plantornas toppar gör att plantorna smakar illa för älgarna och minskar ätandet. Nackdelen är dock att spridningen är arbetsam och behandlingarna som upprepas årligen ökar kostnaderna avsevärt.

Man kan också lägga kronskydd på plantorna och effektivera dem med kemiska dofter. De hindrar älgarna från att äta plantans högsta tillväxtpunkt. Även kronskydden kräver regelbundet underhåll och de måste förnyas årligen. 

Man kan också lägga älgband som prasslar och rör sig i vinden runt plantbestånden. Älgarna vänjer sig dock ganska snabbt vid de stimuli som bandet orsakar, så effekten är ofta kortvarig.
 

​​​​​​​

Älgar kan också äta stammar av äldre träd, vilket orsakar betydande kvalitetsförluster för trädbeståndet. Bild: Juho Kokkonen
 

Hur kan man ansöka om ersättning för hjortdjursskador?

Skogsägaren kan ansöka om ersättning för hjortdjursskador hos Skogscentralen. Ansökan görs med blanketten Skadeanmälan och ansökan om ersättning för skogsskador som orsakats av hjortdjur. Som bilaga till den behövs en karta över skadeområdet. När skogscentralen har tagit emot ansökan bedöms skadans omfattning vid en avgiftsbelagd fältgranskning. Över fältgranskningen upprättas ett värderingsinstrument, i vilket man antecknar uppgifter om trädbeståndet och ersättningens mängd. Beslutet om utbetalning fattas alltid i början av året efter fältgranskningen och ersättningarna betalas i mars–april.

Man kan få ersättning om beloppet av skadorna överskrider den årliga minimigränsen på 170 euro och om skadan uppfyller ersättningsvillkoren. Ersättning betalas både för tillväxt- och kvalitetsförlust och vid behov för hjälpplantering eller kostnader för ny beskogning. Om ersättning beviljas, ersätts också de värderingskostnader som Skogscentralen har debiterat.

Om man bör genomföra hjälpplantering eller återplantering på skadeområdet bör skogsägaren dessutom göra en separat anmälan om verkställande. Ersättning för dessa arbeten betalas på basis av anmälan om verkställande.

Läs mer om anmälan om hjortdjursskador och ansökan om ersättning på Skogscentralens webbplats.