Blev plantskogsvården ogjord? – Så här får du tillbaka ungskogens växtskick

Plantskogsvård är ett viktigt skede i skogens utveckling, eftersom man genom val som gjorts just i plantbestånd och unga skogar skapar en grund för skogens framtid. När plantskogsvården utförs i rätt tid och enligt skogsvårdsrekommendationerna påskyndar den trädens diametertillväxt och förbättrar deras kvalitet. Skogsbrukets lönsamhet förbättras också. Därtill stöder plantskogsvården skogens anpassning till det föränderliga klimatet och stärker kolbindningen på lång sikt. 

Ibland fördröjs dock plantskogsvården eller blir helt ogjord. Situationen är inte exceptionell. I fjol hade skötselarbeten i plantbestånd och ungskog fördröjts på cirka 440 000 hektar i hela landet. Vad lönar det sig för skogsägaren att göra när tidpunkten för skötselarbetet enligt rekommendationerna redan har gått? En lösning är iståndsättning av ungskog.

Vid iståndsättning av ungskog behandlas ungskog där det finns ogjorda skötselarbeten i plantbeståndet eller där det annars finns trädbestånd som växer rikligt och tätt. Iståndsättningen av ungskog kan genomföras antingen maskinellt som uttag av energived eller manuellt med röjsåg. På många ställen kan maskinellt genomförande vara ett kostnadseffektivt alternativ, eftersom inkomsterna från den energived som ska avverkas minskar de totala kostnaderna.

Nedan följer tre tips på hur du kan komma igång om du inte har utfört plantskogsvården i tid.

1. Kartlägg skogens tillstånd själv eller med hjälp av en skogsfackman

Först lönar det sig att bedöma skogens tillstånd. Man kan göra bedömningen i skogen själv eller tillsammans med en skogsfackman. Om plantskogsvården är ogjord kan det finnas behov av iståndsättning av ungskog i skogen. 

Man kan också granska uppgifter om den egna skogen i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi . I tjänsten finns basuppgifter om skogen samt förslag på skötselarbeten och tidpunkten för dem. Skötselförslagen i tjänsten MinSkog.fi kan vara till hjälp när man måste fundera på om det finns behov av plantskogsvård eller iståndsättning av ungskog i den egna skogen.

I skogen lönar det sig att granska trädbeståndets täthet, kronskiktet storlek och om trädbeståndet är magert.  Om trädbeståndet växer övertätt börjar kronskiktet krympa och stammarna blir långa och magra. Då är det ofta rätt tid för att genomföra iståndsättningen av ungskogen. Det viktigaste är att agera i tid. Ju tidigare man identifierar behovet av plantskogsvård, desto lättare är det att styra skogens utveckling i önskad riktning. 

Även om digitala tjänster gör det lättare att gestalta helheten, ersätter de inte bedömningen som utförs i terrängen. Om du behöver hjälp med att kartlägga skogens tillstånd lönar det sig att modigt kontakta en skogsfackman. En skogsfackman kan bedöma hurdana åtgärder skogen behöver, om objektet lämpar sig för uttag av energived och vilket genomförandesätt fungerar bäst i praktiken.
 

På ett lämpligt objekt kan man också iståndsätta ungskog manuellt med röjsåg. Bild: Hanna Tahvanainen
 

2. Planera genomförandet enligt dina egna mål

När man känner till skogens tillstånd och vilka åtgärder som behöver vidtas är det dags att fundera på det praktiska genomförandet av iståndsättningen. Vid maskinell avverkning är en praktisk fråga om man tar ut energived från ungskog som helträd eller som kvistat träd. 

Överväg också om du vill sälja energived som rotköp eller själv utföra avverkningen och sälja virket som leveransförsäljning. Det går smidigt att planera och komma överens om dessa saker med en skogsfackman, men en aktiv skogsägare kan också själv planera många detaljer.

För vård av ungskog, det vill säga iståndsättning är det också möjligt att ansöka om skogsbrukets stöd hos Skogscentralen. Om stödvillkoren uppfylls lönar det sig absolut att ansöka om stöd. Stödet är 200 euro per hektar. Om man i samband med skötselarbetet samlar in klenträd är stödet 250 euro per hektar. Stöd kan sökas via tjänsten MinSkog.fi eller med en blankett. Om skötseln av ungskog utförs av en skogsfackman kan man ofta fylla i och skicka ansökan direkt via tjänsterna hos det företag som utfört arbetet. Mer information om stödet och stödvillkoren finns på Skogscentralens webbplats.  

Fundera också på vad du vill ha av din egen skog och lyft fram dessa synpunkter och mål redan när du planerar skötselarbetet. Om målet till exempel är att öka olika trädslag och trädslagsblandningar i skogen kan man vid iståndsättningen av ungskog lämna kvar mer lövträd än normalt i skogen. Utvecklingen av den unga skogen kan ännu styras på många sätt. Det lönar sig att modigt berätta om sina egna val och önskemål för skogsfackmannen.
 

Lövträdsdominerad ung skog är en bra utgångspunkt för en framtida mångfaldig skog med inslag av trädslagsblandningar. Bild: Hannu Ala-Honkola

3. Kom ihåg klimathållbarheten och mångfalden 

Vid iståndsättning av ungskog lönar det sig också att lämna utrymme för mångfalden och lösningar som stöder klimathållbarheten. Det är i allmänhet inte nödvändigt att avlägsna alla lövträd, utan genom att spara lämpligt med trädslagsblandningar kan man öka skogens strukturella variation, minska risken för skador och samtidigt stöda den biologiska mångfalden.

Med tanke på mångfalden är det viktigt att identifiera särdragen i den unga skogen redan innan arbetet genomförs. Om det till exempel finns täta buskage, grupper av lövträd eller andra strukturella drag som stöder mångfalden i skogen lönar det sig att spara dem i mån av möjlighet. På så sätt är iståndsättningen inte bara en skogsvårdsåtgärd, utan samtidigt en möjlighet att göra hållbara val med tanke på skogens framtid. Ofta stöder samma lösningar både den biologiska mångfalden och skogens klimathållbarhet och motståndskraft mot skador, så med en åtgärd kan man främja flera mål samtidigt.

Även om plantskogsvården har fördröjts är spelet inte förlorat. Genom iståndsättning av ungskog kan man ännu styra skogens utveckling i en positiv riktning. Samtidigt kan man förbättra skogens tillväxt, hållbarhet och framtida värde. Det viktigaste är att identifiera behovet av skötselåtgärder i tid och vidta åtgärder. 

Artikeln har producerats som en del av projektet Kestävää metsäenergiaa Etelä-Savossa – KESME. (på finska)