Naturresursinstitutet har utrett om man bland annat kan använda vitmossa, blandningar av torv och vitmossa som växtunderlag för trädplantor i stället för eller vid sidan av torv. Därtill har man testat olika växtfibrer, såsom träfiber, hampa och rörflen. 

– Det behövs fler tester och undersökningar av deras lämplighet och odlingspraxis innan man vet om de kan ersätta torv vid plantodling av skogsträd utan att det äventyrar plantornas kvalitet för mycket eller utan att plantornas priser stiger kraftigt, konstaterar specialforskare Minna Kivimäenpää från Naturresursinstitutet.

Vid Naturresursinstitutets verksamhetsställe i Suonenjoki har man undersökt hur alternativa växtunderlag lämpar sig för odling av gran, tall, vårtbjörk och även vissa trädslag som inte används i så stor utsträckning.

I utredningen har man i praktisk skala lyckats odla utplanteringsbara plantor i jämförbara mängder på flera växtunderlag som helt eller delvis ersätter torv.

– Växtunderlag som består av flera olika material fungerar bäst. Växtunderlagskomponentens andel i blandningen har också betydelse. Till exempel ökar en liten andel träfiber i blandningen luftigheten och förbättrar växtunderlaget, men i en för stor andel träfiber hålls vattnet och näringsämnena inte kvar i växtunderlaget och andelen plantor som kan säljas och odlas blir mycket liten, berättar Kivimäenpää.

De olika växtunderlagsalternativen kan se likadana ut, men vid odling av plantor framträder skillnaderna i kvarhållningen av vatten och näringsämnen. Bild: Hanna Ruhanen
 

Användningen av vitmossa kan överraska på ett negativt sätt i plantskolans produktionsskala när plantbrättena inte blir helt fulla vid påfyllnings- och såningslinjerna. Bevattningen av dessa plantor avviker helt från bevattningen av plantor som odlats i torv. Plantor som odlats i mossa torkar också lättare före planteringen.

– Om växtunderlaget innehåller ungefär hälften torv, motsvarar planttillgången den som hos plantor som odlats i enbart torv. Om växtunderlag som innehåller lite torv skulle tillåtas i framtiden skulle utvecklingsarbetet vara snabbare och det skulle vara säkrare att lyckas.

Utvecklingsarbetet kräver tid

I Finland planteras årligen 150–180 miljoner trädplantor som odlats i torv. Kivimäenpää tror att det sist och slutligen nog finns alternativ, men utvecklingsarbetet för att hitta rätt konsistens för växtunderlagen, garantera deras jämna kvalitet, finjustera plantornas odlingspraxis och en tillräcklig produktion av växtunderlaget tar sin tid.

– Utvecklingen av odlingen i rotklumpar av torv var också ett resultat av årtionden av forskning.

Kivimäenpää påminner om att samma växtunderlag inte fungerar lika bra för alla trädslag eller plantor i olika åldrar.

– Det kan hända att man behöver ett eget alternativt växtunderlag för varje trädslag.

Om ett nytt växtunderlag hittas, stiger sannolikt kostnaderna för plantproduktion åtminstone i början uppskattar Kivimäenpää. Priset påverkas i hög grad av tillgången till plantor, men också av om plantorna behöver mer skötsel i alternativa växtunderlag.

– Ett nytt växtunderlag kan vara dyrare än vad torv kostar idag. Om tillgången till torv försämras kan dess pris också stiga, förutsatt att man inte längre skördar bränntorv, men torven får användas som växtunderlag.
 

​​​​​​​

Genom att plantera granplantor i förhållanden som simulerar klimatförändringen avslöjas om plantornas växtunderlag påverkar deras växtförmåga och hälsa. Bild: Katri Himanen
 

Enligt Kivimäenpää är plantproduktionen och skogsodlingen inte beredda för en snabb nedkörning av torvproduktionen.

– Övergångsperioden till torvfria ersättande växtunderlag måste vara tillräckligt lång så att man för det första kan testa hurdana växtunderlag som fungerar för skogsträdsplantor, vilka krav de har på odlingspraxis och dessutom skapa ett tillräckligt och ekologiskt hållbart produktionssystem för växtunderlagsmaterialet. En plantproducent sade att den snabbaste lösningen är att köpa torv från utlandet.

Vad händer om det inte finns något ersättande växtunderlag i plantproduktionen och torv inte kan användas och det inte är möjligt med täckrotsproduktion?

– Då är det ganska omöjligt med skogsodling, förnyelseresultaten försämras och den inledande utvecklingen av plantbestånden och skogarnas tillväxt avtar. Skogsbrukets lönsamhet försämras, säger Kivimäenpää.

Torv lämpar sig för täckrotsplantor

Ledande expert på skogsvård Markku Remes vid Skogscentralen medger att han förhåller sig motstridigt till minskningen av torvproduktionen.

– Jag förstår den stora bilden, eftersom det finns mycket kol i torven och den bryts ned långsamt. Myrar i naturtillstånd får inte minska. Samtidigt tänker jag dock på den stora helheten. På skogsplantskolor används endast 15 000–20 000 kubikmeter torv per år, vilket är en ganska liten mängd jämfört med att trädbeståndet ökar med 103 miljoner kubikmeter per år.

Enligt Remes lämpar sig torv väl just för täckrotsodling av trädplantor.

– Det är idealiskt på många sätt. Växtunderlagets pH är lågt och det är rent från patogener. Om en produkt som ersätter torv innehåller några som helst faktorer som ökar skadorna eller bromsar den inledande utvecklingen av plantorna, kan konsekvenserna och skadorna vara stora och de eventuella klimatfördelarna blir små eller till och med negativa.

Remes lyfter själv fram vassen som ett alternativ till torv.

– Det skulle ju nog finnas material och det finns också skäl att restaurera vattendragen. Det är naturligtvis inte heller ett enkelt eller billigt alternativ. Man talar dock om en så liten mängd att det nog finns om det bara finns vilja.

Remes vill inte sätta sig på tvären inför något nytt, men han är orolig för den tid som finns att använda.

– Man måste ha tålamod. Inga studier blir snabbt klara, särskilt inte empiriska. Man måste kunna göra upprepningar och i Naturresursinstitutets utredning har man fått relativt lovande resultat. Det finns dock inte ännu kännedom om något växtunderlag som är lika bra som torv.

​​​​​​​

Täckrotsplantor är lätta att hantera. Plantan på bilden har odlats i en blandning av torv och vitmossa. Bild: Katri Himanen