Uppgifterna i tjänsten MinSkog.fi hjälpte mig att komma igång med skogsvårdsarbeten

Skogsägaren Timo Saarainen tittar från bärbara dator på Skogscentralens tjänst MinSkog.fi som innehåller uppgifter om hans skogar. I tjänsten finns brådskande, aktuella och kommande förslag på skogsvårdsåtgärder för slyröjning och gallring av plantbestånd på skogsfastigheten som är belägen i Villmanstrand. Saarainen har redan planerat vårens och sommarens skogsvårdsentreprenader och där har förslagen från tjänsten varit till stor hjälp.  

– Det är bra att utföra dessa arbeten på våren. Man har bra synlighet när träden ännu inte ännu är i sin fulla skrud och det finns också färre flygande varelser. Det lönar sig att gå ut i skogen och titta på tjänstens förslag, konstaterar Saarainen. 

Juho Kokkonen, expert på skogsvård vid Skogscentralen, uppmuntrar också till detta. I den avgiftsfria tjänsten MinSkog.fi kan skogsägaren få information om vilka skogsvårdsarbeten som är aktuella på den egna skogsfastigheten. Detta räcker dock inte, utan behovet av skötselåtgärder måste alltid också säkerställas i terrängen.

– Plantskogsvård är en av de viktigaste skogsvårdsåtgärderna. Med den skapar man en grund för utvecklingen av en livskraftig och produktiv skog. När det gäller tidpunkten för arbetet lönar det sig att vara uppmärksam på att områdena inte blir för slybevuxna, säger Kokkonen.
 

Bildtext: Tjänsten MinSkog.fi innehåller förslag på skogsvårdsåtgärder som baserar sig på skogsdata. 
 

Slyröjning och gräsröjning

Ett av förslagen i tjänsten MinSkog.fi är brådskande slyröjning. Saarainen och Kokkonen märker i plantbeståndet att förslaget stämmer bra. Lövslyet har vuxit högre än de planterade granplantorna. Saarainen har redan beställt skötselarbetet som en köpt tjänst. 

– I regel tycker jag om att göra dessa slyröjningar själv, men här har jag beställt arbetet av en utomstående. Det behövs lite snabbare fötter här, konstaterar han. 

I tjänsten finns också ett förslag på slyröjning som vore bra att göra om cirka ett år. I det andra granbeståndet är lövslyet glesare och kortare, det vill säga det är inte ännu så bråttom att genomföra slyröjningen. Ståndorten är klart torrare och näringsfattigare. 

– I det här plantbeståndet genomför jag röjningen själv, eftersom det går säkert snabbare här, berättar Saarainen.   

Det är bra att vid behov avlägsna markvegetation, det vill säga gräs, dunörter och hallonsnår från plantbeståndet redan före slyröjningen så att de inte skuggar eller täcker de planterade trädplantorna. På de frodigaste områdena har Saarainen avlägsnat gräs flera gånger på de somrar som åtföljer planteringen av trädplantorna.  
 

 

Förslaget i tjänsten MinSkog.fi om brådskande slyröjning stämde. Det täta lövslyet har redan vuxit förbi de planterade granplantorna. 
 

Granbeståndet röjdes för två år sedan, men lövslyet är på nytt nästan lika högt som plantorna. Det blir aktuellt med röjning om några år. 
 

Plantskogsvård lönar sig

I tjänsten MinSkog.fi finns också ett förslag på röjning år 2028 i ett av Saarainens plantbestånd. Skogsägaren bedömer att plantskogsvård på platsen i fråga kan vara aktuell om cirka tre eller fyra år. 

– På frodiga marker lönar det sig att utföra röjningen i tid. I granbestånd bör den göras när granplantorna är cirka 3–4 meter höga. Det rekommenderas att tallbestånd gallras något högre än granen, på 5–7 meters övre höjd, rekommenderar Kokkonen. 

Till sist undersöker Saarainen och Kokkonen ett tio år gammalt tallbestånd där man har utfört slyröjning för ett par år sedan. Tjänsten MinSkog.fi föreslår gallring om två år. Saarainen påminner om att det i området finns älgar som betar i plantbestånden på vintern och äter tallarnas toppar och grenar. Därför anser han att det torde löna sig att skjuta upp röjningen till några år senare. 

– Jag har skyddat tallplantorna med kronskydd och spridit avskräckningsmedel. Ändå har de gnagt på kvistarna. 

Om plantskogsvården blir helt ogjord växer skogen dåligt och trädkronorna krymper. I södra Finland kan inkomstförlusten vara över 40 procent under skogsbrukets omloppstid. Det kommer drygt en tredjedel mindre stockar än i ett plantbestånd där man har gjort skötselarbetet i tid. Fördelarna med plantskogsvården syns redan vid den första gallringen när det samlas mer gagnvirke. Inkomsterna från senare avverkningar är också större.
 

​​​​​​​

Timo Saarainen har lyckats odla ett utvecklingsdugligt tallbestånd, även om det finns många älgar i området.  Röjningen får vänta i några år tills risken för hjortdjursskador försvinner. 
 

Se videon som handlar om granskning av behov av skogsvårdsåtgärder i ett plantbestånd  (på finska). Videon har producerats i projektet Kestävää kasvua Kymenlaakson metsiin och projektet Kestävää kasvua Etelä-Karjalan metsiin. (Sidorna är på finska).