De gamla granarna knarrar i vinden och i mossorna på marken ligger murkna träd. Raija Hämäläinen har ingen minnesbild av när avverkningar senast hade gjorts i skogen. Nu kommer det inte att bli några alls, åtminstone inte under de kommande tio åren. 

– Skogen är nu skyddad åtminstone för den tiden. Vi har pratat med pojken om att vi alltid kan fundera om och ta en titt på situationen på nytt ifall vi behöver pengar eller så, berättar Hämäläinen. 

Det var skogsexpert Teemu Ukkonen från företaget Metsän Taju som ursprungligen föreslog skyddet av skogen åt Hämäläinen och hennes son. Ukkonen är Hämäläinens betrodda skogsexpert som hjälper och ger råd i alla skogsfrågor. 

– Vi satt vid bordet i storstugan och diskuterade i lugn och ro skötseln av skogarna. Den här grandungen kom på tal och han berättade att det finns ett sådant här skyddsalternativ. Själv hade jag inte kommit att tänka på det. Jag uppskattar Teemus expertis och efter ett litet övervägande samtyckte vi tillsammans med pojken till förslaget, minns Hämäläinen. 
 

Raija Hämäläinen känner väl till sina egna skogar. 
 

Det skyddade området ska bevaras i naturtillstånd

Nu finns det cirka 4,5 hektar skyddad skog. Till den hör förutom gammal granskog även lundartad beskogad åker och bäckstrand. Hämäläinen och hennes som fick miljöstöd från METSO-programmet som ersättning för skyddet. 

Ansökan om miljöstöd orsakade inget huvudbry för Hämäläinen då Ukkonen förberedde ansökningshandlingarna och skickade dem till Skogscentralen. Det tog bara cirka en månad innan stödbeslutet kom och Raija Hämäläinen fick ersättningen på sitt bankkonto. 

Miljöstödsavtal ingås alltid för tio år åt gången. Under denna tid får avverkningar eller skogsvårdsarbeten inte utföras i skogen. Det skyddade området ska bevaras i naturtillstånd och man får till exempel inte samla ved där. Fallna träd bärgas inte heller bort, utan de lämnas kvar som blivande murkna träd i skogen. 

– För många skogsägare har skyddet varit något av ett monster. Tankegångarna har varit att man inte vill ge kontrollen över skogen åt någon annan. Personligen anser jag att tio år i slutändan är en kort tid, och man kan ju alltid tänka om sedan. 

– Detta är inte heller vår enda skog, utan tillsammans med pojken äger vi sammanlagt cirka 90 hektar skog. En del av den kan vi väl lämna utanför avverkningarna, funderar Hämäläinen.
 

​​​​​​​

Miljöstödsområdet ska bevaras i naturtillstånd. Till exempel avlägsnas fallna eller avbrutna träd inte, utan de lämnas kvar som murkna träd i skogen.

Den skyddade skogen är bekant för Hämäläinen redan från barndomen. Han minns att det en gång i tiden fanns gamla odlingstegar och en hölada på platsen. Vid skogsbrynet urskiljs ett mossbevuxet stengärde. Skogen har ett känslovärde, men också ett starkt ekonomiskt värde. 

– Ända sedan jag var liten har jag rört mig i skogen och lärt mig skogsarbete steg för steg. Tillsammans har vi som familj planterat och skött gallringen av plantbeståndet. Det har varit vår uppgift, tycker jag. 

– Jag kan rekommendera alla skogsägare att gå ut i skogen med en expert. De märker mycket sådant som man kanske själv inte ser, berättar Hämäläinen.

Skogsexperterna hjälper med att ansöka om miljöstöd

Skogsexpert Teemu Ukkonen är en av många yrjesutbildade som kan kartlägga skogar som lämpar sig för skydd och hjälpa skogsägarna att ansöka om miljöstöd för dem. 

– När jag besöker en skogsfastighet går jag alltid igenom hela området och tittar också på alla objekt som lämpar sig för skydd. Miljöstödet är en förtjänstmöjlighet för skogsägare om man beslutar att inte använda skogen för skogsbruk, säger Ukkonen. 

Han har berett ansökningar om miljöstöd redan i flera år. I Kangasniemitrakten har områden lämpliga för skydd påträffats främst i gamla barrträdsdominerade skogar och vid skogsstrandängar. Ukkonen berättar att artkännedom är till stor hjälp i arbetet. Den hjälper till att gestalta skogens naturvärden. 

– En stor del av skogsägarna känner inte till miljöstödet. Det skulle säkert finnas en större vilja till skydd om skogsägarna kände till denna möjlighet. 

 

​​​​​​​

Ledande naturvårdsexpert Riitta Raatikainen vid Skogscentralen och Raija Hämäläinen beundrar den somriga lunden. – Det lönar sig för skogsägaren att vara aktiv, kontakta en skogexpert och utreda om det finns värdefulla naturobjekt som lämpar sig för skydd i de egna skogarna, uppmuntrar Raatikainen. 
 

Tidigare bereddes största delen av ansökningarna om miljöstöd för skogsägare av experter vid Skogscentralen. Från och med början av året har Skogscentralen avstått från detta arbete och nu hjälper yrkespersoner inom skogsbranschen vid skogsvårdsföreningar och olika företag skogsägarna att ansöka om miljöstöd. 

– Det lönar sig för företag inom skogsbranschen att betjäna skogsägarna även i beredningen av ansökningar om miljöstöd. Samtidigt uppstår en möjlighet att skapa nya kundrelationer och markägaren har möjlighet att med miljöstödet köpa andra tjänster av företaget, uppmuntrar ledande naturvårdsexpert Riitta Raatikainen vid Finlands skogscentral. 

Fåglar, flygekorrar och fladdermöss

Ukkonen har nu drivit sitt eget företag i nästan fyra år. Innan dessjobbade han på den lokala skogsvårdsföreningen. I sitt eget företag har Ukkonen tre anställda och otroligt många järn i elden. 

Natten före mötet med Raija Hämäläinen var Ukkonen ute i skogen och gjorde en fågelkartläggning. Dessutom gör han via sitt företag flygekorrinventeringar, utredningar av naturtyper och kartlägger trollsländor, fladdermöss och åkergrodor samt följer upp skogsrenar. Under lunchkaffet ringer Ukkonens telefon flera gånger och ibland kastar han sig ut på gården för att ge köranvisningar till tankbilsföraren som transporterar öringsyngel. 

– Jag blev företagare för att jag ville göra min grej och naturarbete. Jag tänkte också att det finns en marknadsnisch i det här jobbet, eftersom det i slutändan finns ganska få aktörer. Vanlig skogsplanering och statusbedömning är ganska konkurrensutsatt. Det bästa är att det här arbetet också är något som jag har velat göra ända sedan jag var liten, berättar Ukkonen.

​​​​​​​

Teemu Ukkonen har sitt drömjobb. Utöver ansökningarna om miljöstöd gör han olika naturutredningar.