Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Ta hand om skogens hälsa

En frisk och välväxande skog binder mycket kol och ger avverkningsintäkter nu och senare. Man vinner på att ta hand om skogens hälsa så länge den växer. Olika naturliga störningar kan hota skogens växtkraft. Dessa störningar väntas öka i takt med att klimatet värms upp.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Träd som fallit i skogen.

Vindfällen lockar till sig skadeinsekter.

23.08.2022

Text: Juha Tuononen

Skogen är en del av den organiska naturen och därmed i ständig förändring. Till det hör naturfenomen som stormar och skogsbränder, och en skog i naturtillstånd förnyar sig i sinom tid som en följd av dessa.

Naturliga störningar kan orsaka skador också i ekonomiskog och sätta skogens hälsa i gungning. Trädbeståndets livskraft kan också försvagas av att skogen är för tät eller skuggig.  

Vad kan hota skogens hälsa?

Snöskador och älgskador är de största skadegrupperna i skogen som sänker trädbeståndets kvalitet, enligt en rapport från Naturresursinstitutet. Snön kan tynga, böja och bryta träd, och älgarna äter trädplantor. Vinden, däggdjur, insekter och svampar kan skada skogen. Också störningar i näringsbalansen kan hämma skogens tillväxt.

Klimatuppvärmningen bedöms höja riskerna för skogsskador. Allt mer extrema väderfenomen orsakar skogsskador som kan föra med sig olika följdverkningar.

Att tjälperioden blir allt kortare väntas ge ökade vindskador i södra och mellersta Finland. Träden faller lättare när det inte är tjäle i marken. Vindfällena erbjuder sedan en grogrund för rottickans sporer och lockar under vegetationsperioden också till sig skalbaggar, till exempel granbarkborren, den sextandade barkborren och den större dubbelögade bastborren. När stammen av granbarkborre blir tillräckligt stor kan de också ge sig på levande träd.

Högar av brunt borrmjöl på barken.Små hål i stammen, omgivna av borrmjöl, skvallrar om att granbarkborren varit framme. Brunt borrmjöl kan ofta ses också nere vid roten. Foto: Yrjö Niskanen
  

Granar som försvagats av rotröta och torka blir lätt angripna av granbarkborren. Rotröta gör också att träden tål hårda vindar sämre. Och när köldperioderna minskar får olika skadeinsekter det lättare att övervintra.

Om beståndet växer för tätt minskar beståndets livskraft och beständighet mot skador. Klena och taniga träd är känsliga för i synnerhet vind- och snöskador. Träd som växer på rätt ståndort, som vårdats och fått växa sig grova utgör ett livskraftigt bestånd som är bra rustat mot skador.

I våra skogar finns också många andra insekter, svampar och andra skadegörare. Mer om dem finns att läsa på Skogscentralens webbplats.

Hur känner man igen skadegöraren?

Skogsägare gör klokt i att regelbundet besöka sin skog och se hur den mår. I en karttjänst på Skogscentralens sida för öppna skogs- och naturdata kan man kontrollera var det har anmälts hjortdjursskador eller anmälningar om användning av skog där skogsskador angetts som orsak.

I terrängen kan man identifiera insektsskador antingen genom att man ser själva insektsskadorna, genom symtom i trädbeståndets hälsotillstånd eller utifrån spår och mönster där insekterna ätit. På granar som angripits av granbarkborren kan man se några millimeter stora hål på stammen. Brunt borrmjöl kan synas på eller nedanför stammen. Granar som riskerar att drabbas kan lida av torka eller någon svampsjukdom, som tar sig uttryck i att barren ändrar färg, kåda utsöndras eller kronan tappar barr.

Svampsjukdomar kan spridas fläckvis i träden, så att en del av barren eller bladen är klart drabbade och andra förblir friska. Att upptäcka rotsjukdomar är svårare. Ofta upptäcks smittan först när träden fälls eller när symtomen börjar synas på träden.

Störningar i näringsbalansen orsakar tillväxtstörningar i kronan eller grenarna. Kronan kan förbuskas, grenarna kröka sig, och det kan förekomma färgavvikelser i barren eller löven. Vid behov kan man göra en näringsanalys av barr eller löv. Skador som orsakats av däggdjur som älgar eller sorkar, är grövre och kan kännas igen utifrån spår eller spillning.

Om det är oklart vad som orsakat en skogsskada lönar det sig för skogsägaren att rådfråga ett proffs. Tips på hur man känner igen de vanligaste skadeinsekterna finns i en tidigare artikel i Min Skog

Buskiga granar med borbrist.Borbrist kan hämma kronans tillväxt och få den att se buskig ut. Tillväxtstörningar som beror på borbrist påträffas oftast på alla trädslag på beskogade åkrar och i granskog på svedjemarkerna i östra Finland. Foto: Arto Pulkkinen
 

Vad kan jag göra för skogens hälsa?

Att helt förhindra skogsskador går inte. Man kan minska dem med hjälp av skogs- och naturvård. En bra skogsförnyelse med trädslag som passar på växtplatsen och med förädlat plantmaterial ger goda förutsättningar. Granen är känsligast för skaderisker, och man bör undvika att anlägga stora områden med bara ett trädslag. På platser med risk för torka lönar det sig inte att plantera gran över huvud taget.

Skogsägaren gör klokt i att välja blandskog när det är möjligt. Det minskar risken för skador, och speciellt lövträd är viktiga för den biologiska mångfalden. Lövträdsförna minskar också jordens surhet och underlättar för plantuppslag. Vid behov kan man använda älgskyddsmedel för att hålla hjortdjuren borta. Eventuell näringsobalans i trädbeståndet kan avhjälpas genom vitaliseringsgödsling, som man kan få kemera-stöd för.

Ju yngre plantskog, desto viktigare är det att regelbundet följa med hur den växer och utföra nödvändigt skötselarbete, som gräsbekämpning, slyröjning och plantskogsröjning, i rätt tid. Genom att röja och gallra i rätt tid och med rätt gallringsstyrka hjälper man trädbeståndet att växa, det hålls livskraftigt och träden blir snabbare grova. Målet med skogsvården är att producera högklassigt virke, som kan användas för att tillverka olika träbaserade produkter. När man gallrar unga bestånd kan man också ta till vara klenvirke, som kan användas för att producera energi.

Under 2022 driver Skogscentralen kampanjen Energi från skogen, där målet är att öka mängden vård av ungskog och hopsamling av klenträd. Mer om kampanjen finns att läsa på Skogscentralens webbplats.

Förutom plantskog behöver också grövre och förnyelsemogen skogs hälsa ses till regelbundet och nödvändiga åtgärder sättas in i tid. Granbarkborren är intresserad av solexponerad granskog vid kanterna till öppna och soliga platser. Det kan vara bra att beakta till exempel när man planerar förnyelseytor.
I skogsskadelagen nämns vissa datum för när avverkat barrvirke eller skadade barrträd ska vara borttransporterade från skogen och vägkanterna för att inte skadeinsekter ska kunna sprida sig. Mer om vad skogsskadelagen kräver finns att läsa på Skogscentralens webbplats.   

Hotar hälsoåtgärderna den biologiska mångfalden?

Naturhänsynen i ekonomiskog spelar en viktig roll när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Det rekommenderas att man sparar lövträd och död ved, som är viktig för mångarter. Också naturvårdsträden som sparas vid avverkningarna, och högstubbarna som man gärna kan göra, utvecklas med tiden till död ved.

Träd som angripits av granbarkborren ska så snart som möjligt fällas och forslas bort från skogen. På så sätt kan man minska den lokala barkborrestammen, och virket kan fortfarande användas i industrin. Granar som granbarkborren redan har lämnat utgör inte längre någon hälsorisk mot skogen runtomkring.

Man uppnår ingen nytta om man följande höst eller senare forslar bortt träd som dött föregående sommar, eftersom granbarkborren redan har lämnat trädet. Edellisenä kesänä kuolleiden puiden korjuulla myöhemmin seuraavana syksynä tai sen jälkeen ei enää saavuteta hyötyä, koska kirjanpainajakuoriaiset ovat jo poistuneet puista. Det är möjligt att naturliga fiender till granbarkborren redan har kommit till de döda träden. Dessutom kan virket redan ha förstörts av blånadssvamp. Det går inte heller att minska stammen av granbarkborre genom att förlägga avverkningarna till vintern, eftersom de till vintern förflyttar sig från trädstammen till förnan vid trädets rot.

Ett liggande dött träd i skogen.​​​​​​​Död ved utgör viktiga livsmiljöer för många arter. Foto: Outi Tehomaa

Död ved utgör ingen skada för skogens hälsa, med undantag för rottickan, som orsakar rotröta. Stammar som förstörts av rotröta riskerar att föda och sprida sjukdomen till omgivningen, så att de försvagade granarna är känsligare för andra skadevållare, som granbarkborren. Trots det är det utomordentligt viktigt för många hotade arters fortlevnad att mängden murknande träd ökar i skogarna. Död ved bjuder under de olika stadierna av förmurkningen på livsmiljöer och förökningsplatser för olika artgrupper och krävande arter under tiotals år. Också träd som kapats till högstubbar bidrar till biodiversiteten och ger de numera hotade talltitorna och tofsmesarna häckningsmöjligheterna.

Att gynna blandskog och lövträdsinslag ger många fördelar. Förutom landskaps- och rekreationsvärdet minskar det riskerna för skogsskador och är bra för naturens mångfald. Lövträdsförnan gynnar också ett naturligt plantuppslag. När man upprätthåller mångfalden stärks ekosystemets funktion, och skogen blir mindre sårbar för enskilda skadevållare.

Kommentarer
Christina Back 02.09.2022 klo 12:54

Man får aldrig för lite kunskap. Nästa generation kan mycket men behöver lära sig mer om skogsvård. Tacksam

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.