Marika Hänninen från Kouvola traskar längs ett körstråk i en skog där man nyligen genomförde ett stort projekt. Under sensommaren gallrade en skogsmaskin närmare 500 klenträd i den täta tallskogen. Hänninen är lättad att skogarna äntligen har vårdats och träden fått plats att växa.

– Som det kan hända i många släktägda skogar låg vi efter med skötseln. Skogarna övertogs av min och mina syskons skogssammanslutning genom en generationsväxling för några år sedan, och vi insåg inte genast vad som borde göras i skogarna. Man hinner ju inte alltid med allt, säger Hänninen.

För ett år sedan kontaktade hon skogsvårdsföreningen och bollade med olika alternativ. Skogsexperten Hanna Virtanen föreslog att de skulle avverka energived i skogarna.

– Jag funderade länge på saken. Skogen skulle ju i varje fall gallras, annars hade den börjat tvina. I form av energived kommer klenträden till nytta och avverkningen har sysselsättande effekter. Alternativet är att importera stenkol från utlandet eller förbränna torv till energi. Jämfört med det är det vettigt att använda trä, anser Hänninen. 

Skogen fick mer utrymme att växa efter gallringsavverkningen.

Hänninen tänkte också att det vore bäst att sätta en större areal i skick på en gång och bara ta ut energived, även om en del träd skulle ha kunnat duga som massaved. På det sättet förlöpte projektet smidigt och man fick en stor mängd energived på en gång.

Klenvirket flisas och transporteras till ett värmeverk, där det förbränns till energi.

Kontinuerlig beståndsvård härefter 

Marika Hänninen utbildade sig en gång i tiden till skogsbruksingenjör men arbetar numera som vildmarks- och naturguide i Repovesi nationalpark. Naturen, utflyktsmöjligheterna och landskapet ligger henne nära.  

– Innan vårdarbetet inleddes gick vi noggrant igenom vissa saker som gäller vård av ungskog. Jag var bestämd med att inga åtgärder skulle utföras under fåglarnas häckningstid. För att skona markskikten ville jag också att skogsbotten inte skulle röjas i sin helhet vid gallringen. 

Hänninen och hennes syskon kommer framöver att sköta den nu gallrade skogen enligt metoden kontinuerlig beståndsvård så att skogarna har träd i olika åldrar och storlekar samt underväxt. Kontinuerlig beståndsvård är enligt Hänninen ett bra val eftersom många djur och växter har nytta av att det inte uppkommer kalytor. Landskapet är också viktigt.  

– Nationalparkens friluftsled går genom våra skogar. Därför vill vi att skogen ska se trevlig ut. Nu när jag ser slutresultatet är jag verkligen nöjd, säger Hänninen.  

Vid gallringen sparades också olika trädslag, såsom björkar och rönnar. Hänninen ville på det sättet säkerställa att skogen hålls frisk och inte är lika utsatt för olika skogsskador som en skog som bara har ett trädslag. 

Stubbarna påminner om projektet för att ta ut energived. I värmeverk förbränns klenved för att producera energi.   

Kemera-stödet täcker en del av kostnaderna

Kemera-stöd för vård av ungskog och avverkning av klenträd kan sökas hos Finlands skogscentral. I Hänninens och hennes syskons skogar gjordes skogsvårdsarbeten på sex olika stämplingsposter som tillsammans omfattade ungefär åtta hektar. Kemera-stöd fick de för tre stämplingsposter. Klart över 1000 euro betalades ut i stöd.

– Riktigt bra att få stöd. Själv gjorde jag en förhandsröjning förra vintern, före den egentliga gallringen. Med stödet kunde till exempel bensinkostnaderna täckas.  

Enligt Hänninen är skogsvård en bra investering i skogens framtid. Syskonens skogar har ärvts i flera generationer ända sedan storskiftet.  

– Tiderna förändras och skogsvårdsmetoderna med dem. Efter kriget skulle skogarna skötas på ett visst sätt eftersom virke behövdes till industrin och till betalningen av krigsersättningarna. Nu är det andra tider och vi kan pröva på något annat, säger Hänninen och hänvisar till kontinuerlig beståndsvård.

Marika Hännen var nöjd med resultatet av skogsvårdsarbetet och med kemera-stödet.