Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan
Till första sidan
Suomeksi

Askgödsling satte fart på skogens tillväxt – ”Det var över förväntningarna”

Skogsägaren Ari Sirviö i Sonkajärvi har provat på askgödsling i sin skog och varit nöjd med resultatet. Skogscentralens ledande skogsvårdsexpert Markku Remes säger att det skulle vara möjligt att öka askgödslingen betydligt i hela landet.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Askgödsling satte fart på skogens tillväxt – ”Det var över förväntningarna”

– Den ökade tillväxten syns, konstaterar ledande skogsvårdsexperten Markku Remes och skogsägaren Ari Sirviö. De undersöker ett årsringsprov som tagits av en tall i en askgödslad skog.

07.04.2020

Text: Outi Tehomaa Bild: Outi Tehomaa, Erkki Shemeikka och Kalervo Ojutkangas

Skogsägaren Ari Sirviö tar ett stort kliv för att inte plumsa med stöveln i det halvsmultna skogsdiket. På den dikade torvmarken växer tall och gran, och de växer extra snabbt efter askgödslingen.

– Gödslingen gjordes för sådär tjugo år sedan. Man spred ut en träaskblandning på marken och nu börjar beståndet redan vara klart för den första gallringen. Tillväxtökningen som askan gett har varit helt enorm. Det överträffade  alla förväntningar, säger Siviö.

Men hur många extra kubikmeter har det blivit? Det får vi snabbt veta när Markku Remes, Skogscentralens ledande expert på skogsvård, borrar ett hål i en tallstam och tar ett prov av trädets årsringar. På årsringarna kan man se hur mycket trädet har vuxit olika år.

– Se här. Tillväxtökningen syns tydligt, säger Remes och pekar på en bredare årsring i provbiten.

Askgödsling ökar beståndets årliga tillväxt med cirka 2,5 kubik per hektar på lämpliga objekt, och effekten håller i sig i minst ett kvarts sekel. Remes berättar att träaska innehåller lämpliga proportioner av alla näringsämnen som trädet behöver, utom kväve, så det har tillsatts i många askgödselprodukter.

Remes berättar att askgödsling huvudsakligen används på torvmark. Askan minskar surheten i marken, och de näringsämnen som finns i torven kan bättre tas upp av träden.

Lähikuva käsistä, jotka pitelevät puulastua, josta erottuvat puun vuosilustot. Tuhkalannoitusvuoden jälkeen puun vuosirenkaat ovat leventyneet.

Årsringarna visar hur mycket trädet har vuxit under olika år. Den breda ringen från växtperioden efter askgödslingen skiljer sig tydligt från mängden.

Sprids jämnt med helikopter

Ari Sirviö äger skog i Sonkajärviregionen både ensam och tillsammans med fru och barn. Han är också delägare och ordförande i förvaltningsnämnden för den samfällda skogen i Sukeva. I den samfällda skogen har man under några år askgödslat olika objekt på totalt cirka 600 hektar.

– Under tidigare år har Sukeva samfällda skog utvidgats, men priserna på skogsfastigheter har stigit mycket de senaste åren. Vi tänkte att vi istället för fastighetsköp skulle kunna utnyttja de möjligheter som vi redan har i skogen. Vi håller skogen i skick, gödslar och vårdar för de pengarna som skulle gå åt till att köpa nya fastigheter, säger Sirviö.

På hans egen mark har man spridit aska med traktor, men i den samfällda skogen har stora områden gödslats huvudsakligen med helikopter.

– Spridningen från helikoptern ger ett snyggt resultat. Askan sprids jämnt. Om man sköter spridningen på marken måste det göras vintertid och gärna kombineras med gallringen. Det måste vara tjäle för att marken ska bära de tunga maskinerna. Det sätter sina gränser, säger Sirviö.

Askgödslingen kostar cirka 400-500  euro per hektar om det görs med helikopter. Med traktor blir det ungefär hundra euro mindre per hektar. Remes säger att det lönar sig för skogsägarna att beställa askgödsling tillsammans på ett större område. Till exempel helikopterspridning lönar sig inte att göra på mindre än tio hektar.

Remes påminner om att träaska innehåller tungmetaller och till exempel fosfor, som göder vattendrag. Därför får aska inte spridas nära vattendrag. Men hur påverkar askan naturen i övrigt?

– Askgödsling har tills vidare inte konstaterats orsaka några långvariga förändringar i tungmetallshalterna i till exempel bär och svamp. Askproducenterna ansvarar för askans kvalitet, och de följer kontinuerligt med närings- och tungmetallhalterna i askan som ska användas till gödsling, säger Remes.

Helikopteri lentää kirkkaansinisellä taivaalla. Helikopterin alla olevasta astiasta pudotetaan tuhkaa metsään. Kuvan oikeassa alareunassa näkyy hieman männynlatvaa.

Aska kan spridas i skogen från luften med helikopter eller med traktor på marken. Gödsling med helikopter kan göras året om.

 

Gödslingen är också en klimatgärning

Markku Remes säger att det skulle gå att öka askgödslingen betydligt i Finland. Nu gödslas över 10 000 hektar per år med aska, men enligt honom skulle en till och med sex gånger så stor areal vara lämplig.

Varje år ger bränningen av biobränsle upphov till cirka 600 000 ton aska, men bara en del av den tas tillvara. En avsevärd del av askan hamnar på soptippen eller används till exempel som byggmaterial i väggrunder eller bullervallar. Remes säger att det absolut skulle löna sig att använda askan för att gödsla skog, eftersom växande trädbestånd binder kol och därmed motverkar klimatförändringen.

– Om vi skulle få gödslat fem gånger mer torvmark än i dag och det skulle få bestånden att växa 2,5 kubik mer per hektar, och år så skulle den extra volymen binda ungefär fem miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar ungefär 80 procent av utsläppen från hela Finlands årliga personbilstrafik, säger Remes.

Sirviö har tänkt på kolbindningen på så sätt att han som skogsägare vill producera grova timmer som går till sågverken och blir byggmaterial.

– Träbyggnader är långlivade kolförråd, så träbyggandet borde absolut öka i Finland. Det får inte vara så att all virkesråvara spolas ner i toaletten, säger han.

Stödet för askgödsling utvidgas

Skogsägare har kunnat få Kemera-stöd för askgödsling när det varit fråga om vitaliseringsgödsling och man rättat till obalans mellan näringsämnena i marken. Stödsumman är 30 procent av de totala kostnaderna för gödslingen.

I början av maj utvidgas stödet för askgödsling så att man kan söka stöd också för annan gödsling än sådan som görs för att förbättra näringsbalansen, alltså också för gödsling som görs för att bättra på tillväxten.

– Stödet är förstås bra, men det händer också lätt att man överskattar dess betydelse. Jag tycker att den gödsling som behövs i skogen ska göras  i vilket fall som helt, oberoende om man får stöd eller inte, säger Sirviö.

Som skogsägare tror han att askgödslingen kommer att öka när det blir lättare att få stöd för det. Han antar att också utbudet av träaska blir bättre när användningen av fossila bränslen minskar och man strävar efter att använda mer träenergi. Då kommer det också att bildas mer aska i bioenergiverken, och den lönar det sig att använda för att gödsla skogen. 

Ari Sirviö ja Markku Remes istuvat keittiössä pöydän ääressä. Sirviö selaa vanhoja tuhkalannoitussuunnitelmia.

Ari Sirviö och Markku Remes vill uppmuntra skogsägare att prova på askgödsling. Många företagare och andra serviceproducenter i skogsbranschen erbjuder den tjänsten.

 

Pieni männyntaimi kasvaa maasta.

En tallplanta har börjat växa snabbt efter gödslingen i den samfällda skogen i Sukeva.
 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.