Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Fyra påståenden om markberedning på mineralmarker – hur är det riktigt?

Förstör markberedningen vattnen och rymmer markens koldioxid ut i atmosfären? Är markberedningen ens en lönsam investering för markägaren? Skogvårdsexperterna Annikka Selander och Juha Tuononen från Skogscentralen svarar på fyra påståenden som ofta läggs fram.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
En granplanta som planterats i markberedd jord.

Fläckhögläggning, eller alternativt inversmarkberedning, höjer markens temperatur vilket försnabbar näringsomloppet och förlänger växtperioden. Det nya beståndets kolbindning kommer snabbt i gång. Foto: Annikka Selander

20.04.2021

Text: Annikka Selander och Juha Tuononen

Påstående 1. Markberedningen förstör vattnen 

Nej, så är det inte. Efter markberedningen kan jordpartiklar och näringsämnen hamna ut i vattnen. Det knepiga är att påverkan från förnyelseavverkningen sker samtidigt och det går inte att särskilja dessa två. Men vi har tagit lärdom av tidigare försummelser. Vattenvårdsmetoderna har utvecklats och vi kan betydligt minska belastningen av jordpartiklar och näringsämnen. I all markberedning rekommenderar vi att man lämnar en skyddszon på minst fem meter längs småvatten och vattendrag.

När man väljer markberedningsmetod utifrån förnyelseytans särdrag och anlägger plantbeståndet i rask takt binder växtligheten jordpartiklar och använder näringsämnen som frigjorts. På så sätt hindras jordpartiklar och näring från att ledas ut i vattnen.

Kriterierna för god markberedning beskrivs i skogsvårdsrekommendationerna. Också geografisk information erbjuder numera många redskap för planeringen och själva arbetet. Valet av en för förnyelseytan optimal markberedningsmetod och ett gott arbete står för god kvalitet.

Mycket utvecklingsarbete har gjorts men vi behöver ännu noggrannare planering av förnyelsearbetet så att vi kan beakta vattenvården och den övriga biologiska mångfalden på bästa möjliga sätt. Det är bra om skogsägaren tydligt berättar om sina önskemål för aktören. En heltäckande egenkontroll och en kvalitetsrapport till skogsägaren förbättrar också kvaliteten på arbetet.

Vi känner till de effektiva vattenvårdsmetoderna och de används redan allmänt. Enligt de uppföljningsmätningar som har gjorts påverkar förnyelseavverkningen och markberedningen urlakningen av näringsämnen relativt lite och påverkan är kortvarig.   

Påstående 2. Markberedningen påverkar klimatet negativt

Nej, tvärtom. I en skog på mineralmark består jordmånens kolförråd av de döda växtdelarna från växande träd och annan vegetation. De här kallar vi förna. Koldioxid frigörs när rötter, marklevande djur och markmikrober andas. En del av kolet frigörs också som koldioxid när mikroberna bryter ner organiskt material. En del blir kvar i marken och ökar kolinlagringen.  

Forskningsrönen om markberedningens inverkan på koldioxidutsläppen varierar, och som helhet är påverkan liten. Mängden växtmaterial och markens fuktighetsförhållanden inverkar. Koldioxidutsläppen från en förnyelseyta bildas huvudsakligen när hyggesresterna bryts ner. 

Fläckhögläggning gynnar nerbrytningen av nytt organiskt material eftersom förnan och hyggesresterna bryts ner snabbare inne i högen än på markytan. Markberedningen påverkar dock inte nerbrytningen av det gamla kolet. Utsläppen är små också från den blottade mineralmarken. Över omloppstiden ökar markberedningen inlagringen av kol i jordmånen eftersom trädens och markvegetationens tillväxt ökar.   

Tallplantor. I Bakgrunden syns en grupp naturvårdsträd.

Maskinell tallsådd i samband med harvning ger ett jämnt plantbestånd. Markberedning ger bättre resultat också vid naturlig förnyelse.  Foto: Anu Hilli
 

Bästa sättet att gynna skogens kolbindning är att anlägga ett plantbestånd snabbt efter förnyelseavverkningen. När ett träd producerar en kubikmeter virke binder det ungefär 1 000 kilogram koldioxid från atmosfären. En planteringsyta i södra Finland blir på 10–15 år en kolsänka från att före det ha varit en kolkälla. I fråga om skogsbrukets klimatpåverkan gäller det att minnas att virke som tagits ut från skogen för att fylla samhällets behov ersätter många fossila material.

Tack vare markberedningen binder beståndet under omloppstiden snabbare och mera kol än om man odlar i obearbetad mark. Markberedningen har alltså en positiv effekt på kolbindningen och kolinlagringen. 

Påstående 3. Markberedningen är ingen lönsam investering

Jo, det är den. Markberedningen har gjort det möjligt att använda täckrotsplantor och det har gett ett bättre förnyelseresultat och ökad kostnadseffektivitet. Det är lättare att plantera i markberedd jord och plantan rotar sig snabbt. Behovet av gräsröjning är mindre. Också sådd och naturlig förnyelse lyckas bättre när man har söndrat markytan.

De första tjugotal åren är kritiska för beståndets utveckling och här kommer markberedningens fördelar in. Fältförsök visar att 20 procent fler plantor som växer i markberedd jord överlever jämfört med dem som planterats utan markberedning. En förklaring är mindre risk för att plantan dör efter snytbaggens gnag. Andra fördelar är en högre marktemperatur och bättre näringstillförsel och därmed ett större försprång till markvegetationen. Allt det här förbättrar förnyelseresultatet och plantans utveckling. Skillnaden i höljdtillväxten syns till och med i 30 år.   

Priset på markberedning har stigit, men trots det är en optimal markberedning en lönsam investering. När vi väljer metod och överväger markberedningens inverkan ska vi se på investeringens helhetsinverkan. Vid granplantering har fläckhögläggning eller inversmarkberedning visat sig vara den mest kostnadseffektiva metoden. Kostnaden för markberedning är 1–2 procent av inkomsterna under omloppstiden.

Granplantor som planerats samtidigt men är olika höga. Granen som planterats på högen har vuxit bättre.

Granplantan i mitten växer bra på högen och den har skjutit ifrån plantan till höger som har planterats i obearbetad jord. Bilden visar läget den femte växtsäsongen. Foto: Johnny Sved

Påstående 4. Markberedningen förstör den biologiska mångfalden för all framtid 

Så går det inte. Målet med markberedning är att varje förnyelseyta ska producera så mycket gagnvirke som möjligt, med bra naturhänsyn. En optimal markberedning blottar enbart så mycket mineraljord som behövs för att trygga frönas och plantornas överlevnad och en snabb start. 
Fläckhögläggning eller inversmarkberedning med grävmaskin är den allmännaste metoden och står för 70 procent av all markberedning. Vid högläggning och även vid fläckupptagning med grävmaskin är det lätt att följa förnyelseytans variationer och lämna fuktiga sänkor och andra för den biologiska mångfalden värdefulla ställen utanför markberedningen. En duktig maskinförare sparar också skyddszonerna intill vatten, viltbuskagen, grupperna av naturvårdsträd och de grova lågorna. Naturvårdsträden bidrar till att trygga kontinuiteten för mykorrhizasvamparna.
Blåbäret är en av skogsnaturens nyckelarter och en viktig födoväxt för till exempel skogshönsfåglarnas ungar. Största delen av blåbärets biomassa växer under jorden. Markberedningen förstör en del av jordstammarna, men de börjar snart återhämta sig och blåbärsriset är livskraftigt igen när beståndet har utvecklats så att det bildar en halvskuggig växtplats.

Markberedningen gynnar även ett naturligt uppslag av plantor. Efter markberedningen får vi till förnyelseytan både självsådda barrträd och björk som komplettering. En blandskog har större livskraft, biologisk mångfald och bättre motståndskraft mot skador. Därför är ett blandbestånd målet alltid när växtplatsens näringsnivå är tillräcklig.

Förnyelseavverkningen och markberedningen gynnar ljuskrävande arter. Markens fröbank aktiveras och det växer till exempel smultron. Också oväntade kärlväxter kan dyka upp. De arter som behöver skugga eller halvskugga missgynnas och återvänder i takt med att krontäckningen ökar. Det viktigaste är att man väljer rätt markberedningsmetod och gör jobbet bra. 


I skogsvårdsrekommendationerna kan du läsa mer om markberedning.

Kommentarer
Calle Jansson 20.04.2021 klo 20:53

Mera sådan information - tack 🙂

Sven Holmberg 20.04.2021 klo 20:59

Utomordentlig och saklig information om verkligheten i våra skogar, inget tyckande

Tom Damén 20.04.2021 klo 21:37

Skulle kunna synas sådana artiklar på dagstidningar

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.