Skogscentralen erbjuder skogs- och naturinformation i flera olika karttjänster. Kartorna ger information om bland annat ståndorter och trädbestånd, särskilt viktiga livsmiljöer, vattenvård och användning av skog.

Skogsproffs och skogsägare kan använda informationen när de planerar skogsbruket och skydd av skog. Informationen i karttjänsterna ska alltid dubbelkollas i terrängen innan man fattar några beslut.

1. Bekämpningsavverkningar

En av karttjänsterna visar avverkningar där man angett skogsskador som orsak till avverkningen.
 

Det finns en karttjänst som visar avverkningsanmälningar som skogsägare och skogsproffs gjort på grund av skogsskador. Man kan använda tjänsten för att se i vilka områden det avverkas skog på grund av djur-, insekts-, snö-, storm- eller svampskador.

Karttjänsten är till nytta speciellt för dem som har långt till sin skog.

– Om det i närheten av ens egen skog har gjorts avverkningsanmälningar på grund av vindskador kan stormen ha skadat också ens egen skog vid kanterna mot avverkningsytor eller inne i skogen. Då är det bra att kartlägga situationen i sin skog och vid behov kontakta ett skogsproffs, säger Juho Kokkonen, expert på skogsvård vid Skogscentralen.

I karttjänsten kan man följa med förekomsten av olika skador under valda tidsperioder. Där finns information om arealerna anmälda bekämpningsavverkningar landskapsvis och kommunvis. Informationen uppdateras dagligen med anmälningar om användning av skog.

Största delen av insektsbekämpningsavverkningarna beror på skador som granbarkborren orsakat. Granbarkborrarna slår till mot gammal och försvagad granskog.

– Man bör vara alert och ha koll på läget i skogen om man har grövre granskog eller nyligen gallrad granskog som lider av torka och det har gjorts många anmälningar om användning av skog på grund av insektsskador i närheten. Om ens skog är i plantstadiet eller till exempel björkskog kan man vara lugn, säger Kokkonen.

På senare år har barkborreskador varit ett problem varje sommar i granskogar i Mellaneuropa och södra Sverige. Risken för storskaliga skador ökar också i Finland i och med klimatförändringen och långa värmeböljor. Det finns också en karttjänst som visar områden med risk för barkborreskador på Skogscentralens webbplats.

Karttjänsten med information om skogsskadeavverkningar finns på Skogscentralens webbplats.
 

2. Askgödsling 

Askgödslingskartan visar torvmarksskog som möjligen skulle lämpa sig för askgödsling.

Har du funderat på att gödsla skogen med aska? I Skogscentralens karttjänst med askgödslingsobjekt i torvmarksskog kan man söka efter skog som lämpar sig för askgödsling.

Aska används huvudsakligen för att gödsla torvmarksskog. Askan minskar markens surhet, och näringen som finns i torven blir bättre tillgänglig för träden.

I karttjänsten klassas klena och grövre gallringsskogar med tall eller gran som huvudträdslag som lämpliga askgödslingsobjekt. Ståndorten är minst torvmark som motsvarar karg mo eller ristorvmo, och objekten finns på dikespåverkade områden. Karttjänstens information uppdateras årligen. Nästa uppdatering är hösten 2023.

– På rätt plats är askgödsling ett långsiktigt och effektivt sätt att få trädbeståndet att växa mer. Träaskans närande verkan varar beroende på växtplats och aska i mer än 30 år. Gödslingen ökar beståndets tillväxt betydligt, säger Tatu Viitasaari, expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

I karttjänsten finns cirka 440 000 hektar torvmark som eventuellt kan lämpa sig för askgödsling. Mest lämplig mark finns det i Norra Österbotten och Lappland. Man ska alltid kontrollera objektet i terrängen innan man fattar några beslut.

– Varje år askgödslas över 10 000 hektar, men mängden skulle gå att öka betydligt. Askgödsling har flera fördelar. Det ökar trädbeståndets tillväxt, kolbindningen och avdunstningen. När avdunstningen från träden ökar, minskar behovet av iståndsättningsdikning, säger Viitasaari.

Karttjänsten med möjliga askgödslingsobjekt finns på Skogscentralens webbplats.

3. Naturvårdsträd

Med ett av kartverktygen kan man välja de träd som enligt ens egna målsättningar lämpar sig bäst som naturvårdsträd.

Naturvårdsträd är levande träd som skogsägaren sparar permanent. De lämnas kvar stående på avverkningsytan, där de får fortsätta att växa, dö och murkna. Naturvårdsträden utvecklas med tiden till död ved, som är en viktig livsmiljö för många arter. Men frågan är vilka träd som ska bli naturvårdsträd.

Man kan använda ett kartbaserat verktyg för att planera var man vill spara naturvårdsträd. I verktyget kan man lägga betoning på olika faktorer, jämföra alternativ och välja naturvårdsträd enligt sina egna mål. Man kan till exempel välja att betona biologisk mångfald eller vattenvård.

– Genom valet av naturvårdsträd kan man minska den belastning på vattendrag som avverkningen och markberedningen orsakar, och man kan också värna om biodiversiteten och landskapsvärdena. Utan naturvårdsträd skulle skogsnaturen snabbt utarmas, säger Skogscentralens ledande expert på naturdata Miia Saarimaa.

Resultatet som verktyget ger är bara ett förslag, och den som har avverkningsrätten fattar beslutet.

– Det är bra att lämna naturvårdsträden i grupper intill värdefulla naturobjekt och vattendrag. De bästa naturvårdsträden är aspar, sälgar och andra grova lövträd, säger Saarimaa.

Verktyget för planering av naturvårsträd finns på Skogscentralens webbplats som en del av geodatamaterialet.