Till Skogscentralens sidan
Suomeksi

"Skogsägarna står maktlösa mot älgen”

Skogsägaren Juho Yli-Kaatiala från Kuortane förargar sig över skadorna som älgen gjort i hans plantskog och över den låga ersättningsnivån. Han säger att det inte finns mycket som skogsägarna kan göra för att förhindra skadorna och att de inte blir tillräckligt bra hörda när det gäller regleringen av älgstammen.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.

Skogsägaren Juho Yli-Kaatiala (till vänster) visar för Skogscentralens utvecklingsexpert Heikki Kuoppala hurudana skador älgarna orsakat på hans tallplantor.

10.03.2020

Text: Arto Takalampi Bild: Arto Takalampi och Juho Yli-Kaatiala

Skogsägaren Juho Yli-Kaatiala och utvecklingsexperten Heikki Kuoppala från Finlands skogscentral står på en hektarstor förnyelseyta i Kuortande i Södra Österbotten. Det är en tröstlös syn som möter dem.

Älgarna har flera gånger ätit av toppskottet och kvistarna på nästan varenda tallplanta som såddes 2013. Plantorna är nu 1–2 meter höga. En gång tog Yli-Kaatiala ner hela plantskogen.

– Träden hade gjort nya toppar från ett sidoskott, och då klassades de bara som lindrigt skadade, så jag fick ingen ersättning. Men jag vill inte ha virke att växa till full storlek om det i slutändan bara kommer en toppstock och resten är massaved.

– Nu har området höglagts och jag förnyar för gran på egen bekostnad trots tillväxtförlusterna, säger han.

Också längre bort i plantskogen finns skador av olika grad. En del av plantbestånden kompletterar Yli-Kaatiala med gran. På så sätt blir det åtminstone någonting kvar på om tallarna äts.

Så pass mycket har han tröttnat på älgskadorna att han numera bara förnyar skogarna med gran, trots att marken delvis är väl karg för trädslaget. I vår väntar plantering av 8 000 plantor.

Bara på den allra kargaste marken planterar han tall. Ställvis har han också plantbestånd som ännu kan bli någonting om de klarar sig i fem-sex år till.

– I en så här svår älgskaderegion är det ett väldans jobb att få ett plantbestånd att växa till fem meter i skydd för älgarna, suckar han.

 

Juho Yli-Kaatiala kumartuu esittelemään männyntaimea, jota hirvet eivät ole syöneet. Taustalla näkyy metsää.

I det delvis ätna plantbeståndet hittar skogsägaren Juho Yli-Kaatiala också oskadda plantor. De har ännu långt kvar till fem meter, då de kan anses gå trygga för älgarna.
 

Värst på vintern

Yli-Kaatiala anser att den tröskel som måste uppnås för att man ska få ersättning för hjortdjursskador är för hög, så att plantskogen måste vara verkligt hårt betad för att det ska bli aktuellt med ersättning. Och om man får det är ersättningen liten och beaktar inte tillväxtförlusten om beståndet bir så förstört att det måste förnyas.

Experten på hjortdjursskador Heikki Kuoppala förstår skogsägarnas frustration. Att älgen orsakar betydande skador är obestridligt.

– Enligt viltskadelagen ersätter staten avsevärda hjortdjursskador, men ersättningen har en viss självriskdel för skogsägaren, säger han.

– Kort sagt överskrids ersättningströskeln på 170 euro om skadeområdet är rätt så enhetligt och till storleken ungefär en halv hektar med tre meter hög plantskog, där en tredjedel av ett visst plantantal har ätits.

Kuoppala säger att älgskador är vanligast i 3–4 meter höga tallbestånd, där älgarna sätter i sig kvistar och toppar och bryter stammarna. Också nyplanterade plantor och barken på grövre stammar duger.

Yli-Kaatialas skadade plantbestånd är belägna i en av Södra Österbottens värsta älgskaderegioner, som är ett typiskt vinterbetesområde för älgen.

Under snörika vintrar koncentreras de värsta älgskadorna till vinterbetesområdena, där älgarna samlas på vintern och äter allt. Oftast är de kargare vattendelare, säger Kuoppala.

Han berättar att skogsägarna på de här älgutsatta områdena ofta blir tvungna att sätta gran också på lite sämre mark, som inte naturligt passar för gran, bara för att bryta den onda cirkeln av älgskador. Yli-Kaatialas beslut är tydliga exempel på det.

Det bidrar till att grandominansen ökar och innebär tillväxtförluster eftersom tallar skulle växa bättre än gran på den marken. Men vad gör du, när risken för älgskador är så stor för tall, säger Kuoppala.

 

Kuvassa etualalla on haaroittunut männyntaimi, jota hirvi on syönyt.

När det bildas en ny topp av ett sidoskott efter att den riktiga toppen ätits upp klassas plantan bara som lindrigt skadad.

 

 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.