Finska

"Skogsägarna står maktlösa mot älgen”

Skogsägaren Juho Yli-Kaatiala från Kuortane förargar sig över skadorna som älgen gjort i hans plantskog och över den låga ersättningsnivån. Han säger att det inte finns mycket som skogsägarna kan göra för att förhindra skadorna och att de inte blir tillräckligt bra hörda när det gäller regleringen av älgstammen.

Skogsägaren Juho Yli-Kaatiala (till vänster) visar för Skogscentralens utvecklingsexpert Heikki Kuoppala hurudana skador älgarna orsakat på hans tallplantor.

10.03.2020

Text: Arto Takalampi Bild: Arto Takalampi och Juho Yli-Kaatiala

Skogsägaren Juho Yli-Kaatiala och utvecklingsexperten Heikki Kuoppala från Finlands skogscentral står på en hektarstor förnyelseyta i Kuortande i Södra Österbotten. Det är en tröstlös syn som möter dem.

Älgarna har flera gånger ätit av toppskottet och kvistarna på nästan varenda tallplanta som såddes 2013. Plantorna är nu 1–2 meter höga. En gång tog Yli-Kaatiala ner hela plantskogen.

– Träden hade gjort nya toppar från ett sidoskott, och då klassades de bara som lindrigt skadade, så jag fick ingen ersättning. Men jag vill inte ha virke att växa till full storlek om det i slutändan bara kommer en toppstock och resten är massaved.

– Nu har området höglagts och jag förnyar för gran på egen bekostnad trots tillväxtförlusterna, säger han.

Också längre bort i plantskogen finns skador av olika grad. En del av plantbestånden kompletterar Yli-Kaatiala med gran. På så sätt blir det åtminstone någonting kvar på om tallarna äts.

Så pass mycket har han tröttnat på älgskadorna att han numera bara förnyar skogarna med gran, trots att marken delvis är väl karg för trädslaget. I vår väntar plantering av 8 000 plantor.

Bara på den allra kargaste marken planterar han tall. Ställvis har han också plantbestånd som ännu kan bli någonting om de klarar sig i fem-sex år till.

– I en så här svår älgskaderegion är det ett väldans jobb att få ett plantbestånd att växa till fem meter i skydd för älgarna, suckar han.

 

Juho Yli-Kaatiala kumartuu esittelemään männyntaimea, jota hirvet eivät ole syöneet. Taustalla näkyy metsää.

I det delvis ätna plantbeståndet hittar skogsägaren Juho Yli-Kaatiala också oskadda plantor. De har ännu långt kvar till fem meter, då de kan anses gå trygga för älgarna.
 

Värst på vintern

Yli-Kaatiala anser att den tröskel som måste uppnås för att man ska få ersättning för hjortdjursskador är för hög, så att plantskogen måste vara verkligt hårt betad för att det ska bli aktuellt med ersättning. Och om man får det är ersättningen liten och beaktar inte tillväxtförlusten om beståndet bir så förstört att det måste förnyas.

Experten på hjortdjursskador Heikki Kuoppala förstår skogsägarnas frustration. Att älgen orsakar betydande skador är obestridligt.

– Enligt viltskadelagen ersätter staten avsevärda hjortdjursskador, men ersättningen har en viss självriskdel för skogsägaren, säger han.

– Kort sagt överskrids ersättningströskeln på 170 euro om skadeområdet är rätt så enhetligt och till storleken ungefär en halv hektar med tre meter hög plantskog, där en tredjedel av ett visst plantantal har ätits.

Kuoppala säger att älgskador är vanligast i 3–4 meter höga tallbestånd, där älgarna sätter i sig kvistar och toppar och bryter stammarna. Också nyplanterade plantor och barken på grövre stammar duger.

Yli-Kaatialas skadade plantbestånd är belägna i en av Södra Österbottens värsta älgskaderegioner, som är ett typiskt vinterbetesområde för älgen.

Under snörika vintrar koncentreras de värsta älgskadorna till vinterbetesområdena, där älgarna samlas på vintern och äter allt. Oftast är de kargare vattendelare, säger Kuoppala.

Han berättar att skogsägarna på de här älgutsatta områdena ofta blir tvungna att sätta gran också på lite sämre mark, som inte naturligt passar för gran, bara för att bryta den onda cirkeln av älgskador. Yli-Kaatialas beslut är tydliga exempel på det.

Det bidrar till att grandominansen ökar och innebär tillväxtförluster eftersom tallar skulle växa bättre än gran på den marken. Men vad gör du, när risken för älgskador är så stor för tall, säger Kuoppala.

 

Kuvassa etualalla on haaroittunut männyntaimi, jota hirvi on syönyt.

När det bildas en ny topp av ett sidoskott efter att den riktiga toppen ätits upp klassas plantan bara som lindrigt skadad.

 

 

”Inte mycket som skogsägaren kan göra”

Juho Yli-Kaatiala säger att det inte finns så mycket som skogsägaren kan göra för att påverka mängden älgskador. Det största problemet är enligt honom att det helt enkelt finns för många älgar: den stam som lever över vintern är för stor år efter år.

– Bäst kan man minska älgskadorna genom att reglera älgstammen tillräckligt. Problemet är bara att man inte lyssnar på skogsägarens åsikt tillräckligt mycket i den här frågan. Det borde vara fler licenser eller så borde licenserna åtminstone riktas till de områden där älgarna är på vintern, säger han.

För Kuoppala är Yli-Kaatialas synpunkter bekanta från olika skogsägarevenemang. Båda ser det också som ett problem i regleringen av älgstammen att älgarna i allmänhet kommer till sina vinterområden först när jakten redan är nästan slut eller helt över. 

– Älgarna skjuts ofta redan i början av jaktsäsongen när vädret är bra, men sedan svalnar ivern. En lösning kunde vara att flytta på säsongen så att den börjar senare, säger Yli-Kaatiala.

Enligt honom hjälper det inte ens att höja antalet licenser om de lokala jaktlagen låter bli att utnyttja licenserna utan att höra markägaren och med arrendeavtal som ingåtts utan ersättning. 

Kuoppala rekommenderar som ett allmänt råd att hålla tallplantbestånd öppna, det vill säga skötta. Älgen tycker nämligen inte om att vara exponerad på öppna platser.

Därför borde förnyelseytorna vara tillräckligt stora, alla normala skogsvårdsarbeten gjorda i rätt tid, och lövslyet som ger skydd och mat borde vara bortröjt så att det inte lockar älgar, säger han.

Som en aktiv skogsägare och skogsmaskinsföretagare tar Yli-Kaatiala väl hand om sin skog. Förutom med skogsvård har han också försökt förebygga skador med band och  avskräckningsmedel. Förgäves.

Enligt Kuoppala har det kommit ut ett nytt älgmedel på marknaden som verkar lovande. Det är baserat på fårfett, och han rekommenderar skogsägarna att åtminstone prova det.

 

1,4 miljoner i skadeersättningar 

  • I år betalas cirka 1,4 miljoner euro i ersättning till skogsägare för skogsskador orsakade av hjortdjur. Det är 0,6 miljoner mindre än i fjol. 
     
  • De ersättningar som Finlands skogscentral betalar i år är för skador som värderades i fjol. I år betalas ersättningarna ut tidigare än vanligt. Dessutom betalas ersättningar för skogsodlingskostnader på cirka 65 000 euro från tidigare år.
     
  • Hjortdjursskador förekom huvudsakligen i samma områden som tidigare år. Mest ersättningar betalas i år i Kajanaland, Norra Karelen och Norra Österbotten. Jämfört med året innan ökade ersättningarna mest i Kajanaland och Norra Savolax.
     
  • Markägaren kan använda älgskadekalkylatorn för att själv skapa sig en uppfattning om hur stor en eventuell ersättning kan bli. Kalkylatorn är gratis på Skogscentralens webbplats.
     
  • Skogsägare kan söka ersättning för hjortdjursskador av Skogscentralen. Anmälan om hjortdjursskada gör man lättast elektroniskt i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi.
Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.