Prenumerera på Skogscentralens nyhetsbrev

Vi skickar ut ett nyhetsbrev om skogsfrågor 6-8 gånger om året. Det kostar ingenting att prenumerera på nyhetsbrevet, och du kan avbeställa det när du vill.
Finska

Skogsbruk enligt dina mål

Ger du i din skog stort värde åt virkesförsäljningsinkomster, landskapsvård, jakt eller kanske rekreationsbruk? Du kan välja sådana skogsbruksmetoder som motsvarar dina mål.

13.11.2018

Text Annikka Selander | Bilder Petra Antila

I medierna och inom skogsbranschen pågår en diskussion om de olika skogsbruksmetoderna och deras lönsamhet och godtagbarhet. Experter och forskare har också sinsemellan olika synpunkter. Läget är förbryllande för många och en skogsägare kan till och med ha dåligt samvete för att han eller hon har beslutat sig för att förnya ett bestånd med kalavverkning.

Ingen är skyldig att sköta sin skog eller sälja virke till skogsindustrin. Skogsägaren kan sätta olika mål för hela sitt skogsinnehav eller för enskilda beståndsfigurer. Med skogsvård och avverkningar eller genom att avstå från båda, styr man trädbeståndets utveckling så att dessa mål kan nås.

Det är bra att välja skogsbruksmetod skilt för varje beståndsfigur. Det gäller att fundera ut vilken avverkningsmetod som passar för de olika trädbestånden. Det finns alltid mer än en lösning. När man söker det bästa alternativet ska man alltid utgå både från beståndets egenskaper och från skogsägarens mål.

 

Tydliga mål hjälper dig välja metod

Hur inverkar skogen och terrängen på valet av skogsbruksmetod? I beslutsprocessen borde man fästa uppmärksamhet åtminstone vid markens bördighet och vattenhushållning, trädslaget, beståndets struktur och huruvida det finns ett naturligt plantuppslag.

Det är också viktigt att utreda trädbeståndets hälso­tillstånd. Det är till exempel inte motiverat att välja kalhyggesfritt skogsbruk i ett bestånd som infekterats av rottickan, eftersom rötsvampen sprider sig effektivt från ett träd till ett annat via rotkontakter.

Skogsägarens ekonomiska och andra mål, till exempel mål som är kopplade till landskap eller rekreation, inverkar på valet av skogsbruksmetod. Dessutom ska man fundera ut hur mycket tid skogsägaren kan och orkar sätta på att sköta skogsärenden.

Om det i skogen finns en livsmiljö som är viktig för den biologiska mångfalden kan ett frivilligt skyddsavtal vara ett bra alternativ för det området.

 

Beståndsskogsbruk eller kalhyggesfritt?

Om skogsägarens främsta mål är att bevara en kontinuerlig krontäckning i landskapet kan kalhyggesfritt skogsbruk vara det bästa alternativet. Om målet är att utnyttja förädlingsnyttan i plantor och frön och att ha möjlighet att byta trädslag och justera omloppstiden ska beståndet brukas som likåldrigt. Det här betyder slutavverkning, snabba förnyelseåtgärder, rätt tajmad plantbeståndsvård och en eller två gallringsavverkningar.

När man avlägsnar överståndare och befriar granunderväxt är det fråga om skötsel av likåldriga bestånd. Granunderväxten består i allmänhet av olika gamla och olika stora träd och man kan i fortsättningen sköta det som ett likåldrigt bestånd eller utveckla det mot olikåldrigt. På mineralmark behövs det vanligen en lång omställningstid, ungefär 40–60 år, för att ändra en likåldrig skog till en fullskiktad skog. På torvmark kan beståndet redan i utgångsläget vara olikåldrigt och på lågproducerande växtplatser kan kalhyggesfritt skogsbruk vara det enda lönsamma alternativet för virkesproduktion.

Skogsägaren bestämmer målen för sitt skogsinnehav. Vikten och prioriteringen av de olika målen kan variera i olika livssituationer och beroende på vilken betydelse skogsinkomsterna har i helhetsekonomin. Utifrån målen beställer skogsägaren sådana skogsvårdsarbeten och sådana avverkningar som styr beståndets tillväxt och utveckling så att man kan nå målen.

 

Största delen av skogsägarna har många mål

Strukturförändringen inom skogsägarkåren fortsätter och största delen av skogsägarna har många mål för sin skog. Vilken betydelse har till exempel inkomsterna från virkesförsäljning jämfört med landskapsvård, jakt och rekreationsbruk?

Skogscentralen hjälper skogsägaren att definiera målen och jämföra olika alternativ. E-tjänsten MinSkog.fi visar med grunddata nuläget på hela fastigheten och på de enskilda beståndsfigurerna och utifrån den här informationen kan man fundera på olika alternativ. Förslagen till skogsvårdsarbeten och avverkningar i MinSkog.fi grundar sig på skogsvårdsrekommendationerna.

Skogen är inte enbart en inkomstkälla utan den ger också immateriell nytta och upplevelser. I ett skogsbruk med många mål ingår även rekreation och friluftsliv, naturvärden, landskapsvård, jakt samt bär- och svampplockning.

Beaktandet av naturens biologiska mångfald med god naturhänsyn kräver i kalhyggesfritt skogsbruk planering på samma sätt som avverkningarna i en likåldrig skog. Till exempel naturvårdsträden ska märkas ut och maskinerna ska köra runt den döda veden i lågor och torrakor.

 

Avverkningarna har många namn

I detta nu använder man många olika namn och definitioner på de olika avverkningsalternativen. Det här kan förbrylla skogsägaren. Det viktigaste är att skogsägaren kan ta medvetna beslut om skötseln av sin skogsegendom och att han eller hon förstår hur de valda åtgärderna inverkar på skogens framtida utveckling och produktion.

Skogsägaren har ändå inte alltid övervägt sina olika mål och sammanjämkat dem ända till konkreta åtgärder. Därför är det skogsproffsens uppgift att lyssna på skogsägaren och utreda hans eller hennes behov, så att man kan uppnå ett önskat slutresultat.

 

Meddela dina mål i e-tjänsten MinSkog.fi

Skogsägarna kan meddela sina mål i e-tjänsten MinSkog.fi.

Målen går vidare till de aktörer som skogsägaren har gett lov att läsa sina skogsuppgifter. På det här sättet får aktörerna veta vilka frågor som är viktiga för kunden. Aktörerna kan använda den här informationen när de formar sina skogsvårds- och avverkningstjänster.

Hittills har redan hälften av de skogsägare som loggat in på MinSkog.fi definierat sina skogsbruksmål.

I målen poängteras virkesproduktionen men skogsägarna har meddelat också andra mål, såsom insamling av naturprodukter, bevarande av den biologiska mångfalden, jakt, landskapsvård samt friluftsliv och rekreation.

 

Ordlista

Kalhyggesfritt skogsbruk

En skogsbruksmetod där man skapar och upprätthåller skog, som består av träd som uppkommit under olika tidpunkter. Marken är hela tiden mer eller mindre skogbevuxen. Man kan inte skilja på en tillväxtfas och en förnyelsefas.

Skötsel av likåldriga bestånd

Beståndet består av träd som är ungefär av samma ålder och samma storlek och man främjar tillväxten med skogsvårdsarbeten och gallringsavverkningar. Man skiljer på en tillväxtfas och en förnyelsefas.

Kalavverkning

En avverkning där man tar ut alla gagnvirkesträd med undantag av naturvårdsträden. Den nya trädgenerationen anläggs med plantering eller sådd.

Plockhuggning

En avverkning där man tar ut enskilda, huvudsakligen stora träd och ger växtutrymme åt underväxten. Det kvarstående beståndet är ofta ojämnt och träden växer i grupper.

Luckhuggning

En mycket liten kalavverkning, där man ger utrymme åt underväxten att utvecklas och skapar förutsättningar för naturligt plantuppslag. Man använder luckhuggning främst för att komplettera plockhuggning. När luckorna är högst 0,3 hektar, är det fråga om en beståndsvårdande avverkning och avverkningen leder inte till en förnyelseskyldighet för skogsägaren.