Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Stöden för skogsbruket har förnyats – 15 frågor om stöd och ansökan

Stöden för skogsbruket har ändrats. Skogsägare kan ansöka om de nya stöden för skogsbruket (Metka) hos Finlands skogscentral. Vad allt bör man känna till om stöden? Skogscentralens experter svarar på frågor om ansökningsförfarandet och stödvillkoren.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Plantskog på vintern.

Med Metka-stöden främjas hållbar skogsvård bland privata skogsägare.

05.03.2024

Text: Skogscentralens arbetsgrupp

Ansökan om stöd

1. För vilka alla arbeten kan man ansöka om stöd för skogsbruket? 

Stöd i det nya incitamentsystemet för skogsbruket (Metka) kan sökas för vård av plantbestånd och ungskog, vitaliseringsgödsling, byggande och grundlig förbättring av skogsvägar samt vård av torvmarksskog. Hos Skogscentralen kan man också ansöka om miljöstöd för skydd av skogen för viss tid samt stöd för naturvårdsarbeten och hyggesbränning. 

Metka-stöden är avsedda för skogsvård som bedrivs av privata skogsägare. Metka-stöden är skattepliktig inkomst, dvs. den som får stöd ska betala skatt på det. 

2. Hur ansöker man om stöd för skogsbruket?

Stöd för skogsbruket kan sökas hos Finlands skogscentral. Stödansökningar ska i första hand göras i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi. Man loggar in i tjänsten med bankkoder, mobilcertifikat eller identitetskort med chip. 

I tjänsten MinSkog.fi kan man för närvarande ansöka om stöd för vård av plantbestånd och ungskog samt för vitaliseringsgödsling. Tjänsten MinSkog.fi kommer senare att utökas med ansökningar för de andra Metka-stöden. För alla stödformer finns det också ansökningsblanketter på Skogscentralens webbplats.

Stöd för vård av plantbestånd och ungskog ska sökas hos Skogscentralen efter slutfört arbete. Det går inte att få stöd för arbeten som har inletts före 1.1.2024. Stödansökan ska lämnas in senast när det två månader sedan arbetet blev klart. 

De övriga arbetsslagen som stöd kan beviljas för kräver en plan som upprättas i förväg. När Skogscentralen har godkänt planen kan arbetet inledas. Efter slutfört arbete lämnar den som ansökt om stöd in en anmälan om verkställande till Skogscentralen, som betalar ut stödet.

 

En hand på datormusen, intill en dator.

Det är bra i första hand använda tjänsten MinSkog.fi för att göra ansökningar. Bild: Pixabay
 

Stöd för vård av plantbestånd och ungskog

3. Vilka vårdarbeten i plantskogar och unga skogar kan man få stöd för?

Stödet för vård av plantbestånd och ungskog är 200 euro per hektar. Om klenträd samlas ihop i samband med vården stiger stödet till 300 euro per hektar. Skogscentralen beviljar stöd för följande arbeten: slyröjning, röjning, gallring av ungskog, avverkning av skärmträd och gallring av lågskärm. Dessutom kan stöd beviljas för hopsamling av klenträd i samband med skötselarbetet. 

Vårdarbetet ska rikta sig till odlade trädplantor. Under arbetet avlägsnas träd som stör de odlade trädplantornas tillväxt och utveckling. Man bör emellertid undvika onödigt avlägsnande av lövträd. 

För att stöd ska beviljas till exempel för slyröjning ska det föreligga ett behov av slyröjning i plantskogen. Om det konkurrerande trädbeståndet inte utgör något hot för de växande plantorna behövs ingen slyröjning. Således kan stöd inte beviljas enbart för att snygga upp plantbeståndet eller bekämpa sly. 

Stöd kan inte heller beviljas för förröjning före nästa gallring, eftersom det inte handlar om egentlig vård, utan om att avlägsna underväxt som försvårar avverkningen. Mer information om stödvillkoren finns på Skogscentralens webbplats

4. Stöd kan fås för hopsamling av klenträd i samband med vård av plantbestånd. Vad avses med klenträd?  

Klenträd är träd med liten diameter och kan vara massaved, slanor eller helträd. Till klenträd räknas inte klentimmer och sparrtimmer, inte heller hyggesrester. 

Stående och liggande död ved får inte samlas upp som klenvirke. Med död ved avses i det här sammanhanget grova stammar som kan tänkas ha betydelse som kolförråd och effekter för mångfalden. Död ved av den här typen kan uppkomma till exempel om en storm eller annan skada i naturen dödar träd som bevarats vid en tidigare avverkning.

 

En kvinna med röjsåg i plantskog på vintern.​​​​​​​

Stöd för vård av plantbestånd och ungskog ska sökas efter slutfört arbete. Bild: Johanna Kleemola
 

5. Den finns en övre och en nedre gräns för beståndets medellängd vid vård av plantbestånd och ungskog. Avser medellängden beståndets längd före eller efter vårdåtgärden?  

Det plantbestånd eller den ungskog som odlas ska efter arbetet vara i medeltal minst 0,7 meter och högst 12 meter högt, om huvudträdslaget är ett barrträd, och högst 15 meter om huvudträdslaget är ett lövträd. Det finns inga krav på medellängden före arbetet. Medellängden fastställs således för det bestånd som odlas och för vars bästa vårdarbetet har utförts. 

6. När kan jag få Metka-stöd för vård av plantbestånd och ungskog, om jag tidigare fått Kemera-stöd för tidig vård av samma plantbestånd eller för vård av samma ungskog? 

Skogscentralen kan bevilja Metka-stöd för vård av plantbestånd och ungskog om det har gått fem år sedan utbetalningen av föregående stöd, även om vård- och underhållsskyldigheten för det föregående stödet fortfarande vore i kraft. När Metka-stöd beviljas inleds en ny femårig vård- och underhållsskyldighet, som avbryter den föregående vård- och underhållsskyldigheten. 

Om inget Metka-stöd söks för vård av plantbestånd och ungskog fortsätter vård- och underhållsskyldigheten i anslutning till det föregående stödet i sju år, om det föregående stödet varit stöd för tidig vård av plantbestånd. Vård- och underhållsskyldigheten fortsätter i 10 år, om det föregående stödet varit stöd för vård av ungskog. 

Hur kan man då komma ihåg vilka stöd man fått och vilka arbeten som man har utfört tidigare? Tidigare utförda skogsvårdsarbeten kan enkelt kontrolleras i tjänsten MinSkog.fi eller i karttjänstenSkogscentralens webbplats

7. Kan jag ansöka om stöd för min fastighet och min brors fastighet på samma ansökan?

Stöd kan inte beviljas för samprojekt. Med samprojekt avses ett projekt där arbete utförs på fastigheter som tillhör olika markägare. Stöd ska sökas separat för alla fastigheter som har olika ägare.
 

En skogstraktor sprider ut aska som gödsel i skogen på vintern.​​​​​​​

Askgödsling på vintern. Bild: Tuomo Tapanila
 

Stöd för vitaliseringsgödsling

8. För vilka arbetsobjekt kan man få stöd för vitaliseringsgödsling? 

Stödet för vitaliseringsgödsling är 155 euro per hektar vid användning av borgödselmedel och 270 euro per hektar vid askgödsling av torvmark. Skogscentralen kan bevilja stöd för gödsling och askgödsling av torvmark i områden där det förekommer borbrist i marken. Stöd kan fås för gödsling av både mineralmarker och torvmarker. Läs mer om stödvillkoren på Skogscentralens webbplats.  

9. Måste en näringsanalys tas av mark där man planerar vitaliseringsgödsling? 

Skogens näringsstatus utreds i första hand utifrån symptom på brist som kan ses med blotta ögat. Exempelvis att trädtoppar förgrenar sig och träd växer busklikt, årsskotten kröker sig eller spetsarna på barren gulnar kan vara tecken på näringsbrist. En näringsanalys behövs endast om man inte med blotta ögat på ett tillförlitligt sätt kan konstatera beståndets näringsstatus.

10. Vilka gödselmedel och hur stora gödselmängder kan användas vid vitaliseringsgödsling? 

På Skogscentralens webbplats finns en anvisning (på finska) om vilka gödslingspreparat och mängder som får användas vid vitaliseringsgödsling.

 

En stockbil kör på en skogsväg i bra skick på sommaren.​​​​​​​

En iståndsatt skogsväg håller också tung trafik. Bild: Skogscentralen


Skogsvägsstöd

11. Kan man ensam ansöka om stöd för grundlig förbättring av en egen enskild väg eller måste stöd sökas tillsammans andra delägare i vägen? 

Stöd kan numera sökas även för grundlig förbättring av en skogsväg som finns på en enda markägares fastighet, och stödet är i det fallet 6 000 euro per kilometer. Vid samprojekt och projekt som genomförs av en samfälld skog är stödbeloppet för grundlig förbättring av skogsväg 70 procent av de totala kostnaderna. 

Stödet för byggande av nya skogsvägar är i södra delen av Finland 30 procent, i mellersta delen av Finland 40 procent och i norra delen av Finland 50 procent av kostnaderna. När byggandet av ny väg omfattar en bro kan beloppet förhöjas. Mer information om skogsvägsstöd finns på Skogscentralens webbplats


Stöd för vård av torvmarksskog

12. Kan stöd för vård av torvmarksskog beviljas för iståndsättning av diken? 

Stöd fås för en plan för vård av torvmarksskog som har gjorts över en areal på minst fem hektar. Vårdplanen kan omfatta iståndsättning av diken, om det förutsätts för en god beståndstillväxt, men för iståndsättning av diken beviljas inget stöd. Stöd beviljas för vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar, om sådana vägar behövs. Läs mer om stöd för vård av torvmarksskog på Skogscentralens webbplats


Naturvårdsstöd

13. Nu kan även skogsägare ansöka självständigt om stöd för olika naturvårdsarbeten. Måste ett naturvårdsprojekt ha anknytning till något annat arbete som görs i skogen och måste markägaren konkurrensutsätta utförandet av naturvårdsarbetet?  

Ett naturvårdsprojekt behöver knyta an till något annat arbete som ska utföras i skogen, utan stöd kan sökas till exempel för att iståndsätta en källa eller bäck, eller för att vårda en lund. 

Till planerare av naturvårdsarbetet kan skogsägaren välja en aktör som har tillräcklig sakkunskap i naturvård. För planeringsarbetet behöver man inte begära offerter av flera aktörer. Eftersom naturvårdsstödet grundar sig på faktiska kostnader och uppgår till 100 procent av kostnaderna, ska offerter på utförandet av naturvårdsarbetet och relaterade anskaffningar begäras av några olika tjänsteleverantörer. Ingen egentlig konkurrensutsättning behöver ordnas. Konkurrensutsättning behövs vara när värdet på anskaffningen överskrider det nationella tröskelvärdet. Det händer inte så ofta i naturvårdsprojekt. Mer information om naturvårdsstöd finns på Skogscentralens webbplats

 

Mossor och lavar på ett liggande dött träd i skogen.​​​​​​​​​​​​​​

Inom ramen för miljöstödet betalas incitamentersättning för död ved. Bild: Skogscentralen


Miljöstöd

14. Som miljöstöd kan man få ersättning för död ved, vad är det fråga om? 

Nytt inom miljöstödet är att incitamentersättning betalas för död ved. Ju mer död ved det finns i miljöstödsområdet, desto högre blir ersättningen. Incitamentet är dock högst 20 procent av miljöstödet. 

På en figur som omfattas av incitamentersättningen ska volymen död ved vara minst 20 kubikmeter per hektar och minst 10 kubikmeter. Exempelvis ska det på en 1,5 hektar stor figur finnas 30 kubikmeter och på en 0,2 hektar stor figur 10 kubikmeter död ved för att incitamentersättning ska kunna beviljas.Mer information om miljöstöd finns på Skogscentralens webbplats.  

Hyggesbränning

15. Nu kan skogsägare ansöka om stöd även för hyggesbränning. Vad bör man komma ihåg när man planerar hyggesbränning? 

Stöd kan sökas för hyggesbränning på en förnyelseyta. För hyggesbränning ska man teckna en ansvarsförsäkring och anlita yrkesskickliga arbetsledare för att elden ska hållas under kontroll. Hyggesbränningen ska göras i ett över två hektar stort område där näringstypen är minst torr mo eller frodigare. 

Om området för hyggesbränning är mindre än 4 hektar kan man få 2 000 euro per hektar i stöd. Stödet för hyggesbränning är 1 500 euro per hektar om arealen är minst 4 hektar. På det område där hyggesbränning utförs ska det lämnas kvar minst 20 kubikmeter naturvårdsträd. Inkomstbortfall för det trädbestånd som lämnas kvar på ytan och bränns ersätts upp till högst 50 kubikmeter. Mer information om stöd för hyggesbränning finns på Skogscentralens webbplats.

 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.