Att åtgärder utförs i rätt tid i skogen har stor betydelse för hur en skogsägare kan göra skogsbruket så ekonomiskt lönsamt som möjligt. 

Rätt tajmning är särskilt viktigt vid åtgärder för vård av plantskog och gallringsavverkningar, eftersom skogsägaren med hjälp av dem kan säkerställa goda inkomster och få valuta för de pengar som investerats i skogen. Om något av dessa skogsvårdsskeden fördröjs kan det stå skogsägaren dyrt i många hänseenden.

Även om vårdade skogar inte skulle ge omedelbara avverkningsinkomster är de en värdefull egendomspost.

Vidta behövliga åtgärder i tid

”Allt börjar med en förstklassig och rask förnyelse, dvs. rätt trädslag för rätt ståndort. Markberedningsmetoden inverkar på om man väljer förnyelse på naturlig väg eller förnyelse genom odling, dvs. plantering eller sådd, allt beroende på området i fråga. 

Mellanår utan åtgärder efter avverkning leder till riklig gräs- och slyväxt, vilket ökar arbetet och kostnaderna. För förnyelse med gran går gränsen vid frisk mo – det lönar sig inte att odla granar på ståndorter som är kargare än mo av blåbärstyp.

Plantskogsvården bör utföras i rätt tid och tillräckligt kraftigt. Om plantskogsvården fördröjs så mycket att beståndets kvalitet lider avsevärt eller om vården inte görs alls, kan stockträden, mätt i volym och i euro, minska med upp till en tredjedel jämfört med om arbetena hade utförts i tid. Ju mer arbetena fördröjs, desto långsammare och dyrare blir det att vårda plantbestånden.

Vi har mycket bra metoder för plantskogsvård. Tidig vård av plantbestånd bör utföras när plantorna är ungefär en meter höga. Den första gallringen görs senare när beståndet nått en höjd av tre till fem meter.

Även gallringsavverkningar bör göras i rätt tid och skogen lämnas lämpligt gles, eftersom stockträd växer långsammare i alltför täta bestånd. Men allt för glest bör man inte heller gallra, eftersom tallar inte återhämtar sig från en för kraftig första gallring under omloppstiden.

Det är bra att åtgärda obalans mellan näringsämnena särskilt på mineraljordar i Östra Finland samt i bördiga och mesotrofa, utdikade torvmarksskogar där torvtäcket är tjockt. Vitaliseringsgödsling ger ett utmärkt resultat när den görs ca 10 före skogen ska förnyas. 

Förnyelse bör göras i tid särskilt i grandungar och för lövträd i Södra Finland med tanke på bekämpningen av röt- och insektskador.  

I Finland finns det fortfarande ställen som kräver arrangemang för vattenhushållningen, dvs. rensning av dikning, eftersom kontinuerlig beståndsvård inte alltid räcker till för detta. Också nätverket av skogsvägar bör hållas i skick.”

Ledande expert på naturvård Markku Remes, Finlands skogscentral

Enligt Markku Remes har fördröjningar i plantskogsvården ödesdigra följder för skogen under hela omloppstiden.
 

Vårdade skogar är alltid en ekonomisk möjlighet

”Skogen erbjuder en ekonomisk möjlighet och genom rätt vård och avverkningar kan man utöka skogen och dess värde och få ut så mycket som möjligt av den. Systematik, lägesuppfattning och rätt tajmning är de allra viktigaste faktorerna i denna strävan.

Exempelvis att plantskogsvård utförs i rätt tid är viktigt när man eftersträvar blandbestånd, och när arbetet görs innan det uppkommer svåra vårdskulder blir kostnaden per hektar lägre och skogstillväxten håller rätt takt. Plantbestånd vårdas sällan för tidigt eller i onödan.

Varje ståndort och figur är dock alltid olika till sina egenskaper. Även om tillväxtmodellerna hjälper till att visualisera helheten är tajmningen av åtgärderna för bästa möjliga slutresultat dock alltid specifik för varje figur. 

Så jämna avverkningar och avverkningsinkomster som möjligt är det vanligaste målet som skogsägare ställer för skogsbruket. För att säkerställa detta har man vid skogsplaneringen eftersträvat och styrt planeringen mot en optimal indelning av skogen i utvecklingsklasser. För skogsägaren kan det vara ett förnuftigt och bra mål, men ur ekonomisk synvinkel är det inte alltid bäst att tvångsmässigt dela in skogen i olika klasser på det viset.

En annan synvinkel som tas upp mer sällan är strävanatt öka den ekonomiska potentialen och värdet genom att vårda skogen över tid, även om det innebär att skogen inte hela tiden ger inkomster. Vårdade skogar är en värdefull egendomspost även utan kassaflöde, Det bör man komma ihåg när man tänker i ett längre perspektiv över generationerna.

Det lönar sig att göra skogsvård och gallringsavverkningar även om fastigheten snart skulle övergå till nästa generation. Också marknaden för skogsfastigheter värdesätter nuförtiden vårdade skogar, så inte ens i det hänseendet går arbetet till spillo.

Det är bra att förbereda ett ägarskifte omsorgsfullt och i god tid, och att överlåta skogarna till bara en övertagare, eftersom fastigheter med en ägare fungerar bäst. Om tidigare avverkningsinkomster har ackumulerat sparkapital kan det delas bland andra som kompensation för att bara en får skogarna.”

Sakkunnig Petri Kortejärvi OP-Gruppen

Petri Kortejärvi påminner om att vårdade skogar är en värdefull egendomspost även om avverkningsinkomster inte fås genast. 
 

Sätt dig in i din skogsegendom

”En utgångspunkt för bättre lönsamhet i skogsbruket är att skogsägaren vet vad han eller hon äger, till exempel med stöd av en skogsbruksplan eller skogsdata. Årliga besök i terrängen gör att skador upptäcks i tid och andra behövliga åtgärder kan vidtas.

Bara den som känner sin skog och vet vilka möjligheter den erbjuder kan utföra skogsvårdsåtgärder och de första gallringsavverkningarna i rättan tid. Fördröjningar medför alltid extra kostnader.

Det är också till fördel att följa marknaden. Det lönar sig att sälja virke när prisnivån känns rätt och att konkurrensutsätta alla försäljningar och tjänster som behöver köpas.

Genom utbildning kan man öka sina egna kunskaper för att kunna ta beslut om användningen av begränsade resurser och om investeringar. Information fås också i facktidningar och -litteratur. Yrkesexamen för företagare inom skogsbruk är också ett alternativ värt att tänka på. Att köpa tjänster av fackmän är en möjlighet, men även om man väljer det uppmuntrar jag till aktivt ägande, dvs. att följa upp avkastningen från den egna skogsegendomen.

När det gäller de olika arbetsslagen har man nytta av egna arbetsinsatser till exempel vid förröjning och plantskogsvård, men man behöver dock inte göra allt själv. Om gränsen för vad man orkar kommer emot är det bättre att låta någon annan utföra arbetet än att det blir ogjort.

Det lönar sig att investera modigt i skogsbruket allteftersom behov uppkommer. Att hålla skogsvägarna i skick är allt ett bra investeringsmål som påverkar priset för virket. Samma gäller gödsling. Att använda förädlade plantor vid skogsförnyelse är en investering som bidrar till lönsamheten på lång sikt.

Även om stödpolitiken för skogsbruket varierar ger stöden alltid direkta förbättringar i lönsamheten. 

Om målet är att inom ramen för det egna skogsbruket även skydda till exempel trädfattiga myrar eller skogar där det finns död ved, är det värt att dra fördel av de befintliga finansieringssystemen för dessa ändamål.”

Enhetsdirektör Henna Hurttala, TTS Työtehoseura

Enligt Henna Hurttala behöver en skogsägare inte göra allt själv, utan det lönar sig att låta tjänsteleverantörer ta hand om en del skogsvårdsarbeten.